Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt mycket om. Nu känner jag mig lugn igen, som väl
är, ty lugn behöfs att kunna ta emot så oändligt
mycken lycka.
Tänk, snart, redan i öfvermorgon! Kommer det
någonsin att bli öfvermorgon?
Hela huset är som fullt af sol!
Dagen därpå på aftonen:
Jag lägger mig inte i natt.
Det förefaller mig vara ett riktigt rån att sofva
bort känslor så heliga som mina.
Jag har kokfru, förstås, ty nu vågar jag inte koka
ens så mycket som kaffet själf!
Gifve Gud, att lille Alf måtte hoppa riktigt sött,
att barnen måtte bli observerade — att Ruffen inte
måtte sticka knifven allt för djupt i mun — — och
att jag inte måtte bli så konfunderad, att jag häller
kaffet i sängen i stället för i Majestätet. Och att allt
annat — måtte gå — bra! Jag förmår inte mera–––-
jag är slut, uppsmällt — af — idel — tacksamhetl
En kvart senare:
Hvem springer öfver torget med steg så lätta som
om han hade eld under fötterna?
Borgmästaren?
Och livad håller han i hand, hvad ropar han?
Ett telegram?
Gud! Hvad?
Åh––––––! ! !
Dagen därpå:
En tung, underlig stämning ligger öfver gator och
torg. Alla dörrar är stängda — inga människor syns till.
Det är som om hela staden fått sorg.
Och det har den — djup, djup Kungs-sorg!
Han kommer ej.
Jag har hållit mitt ord: jag har inte sofvit en blund
i natt. Jag har setat på ett utbredt lakan midt i
Kungsrummet och gråtit, gråtit de bittraste tårar jag
någonsin gjutit i hela mitt lif — när jag inte haft hjärtesorg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
