Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 122 -s
Gubben gräfde dubbelt större diken,
Sälde korna, köpte råg och sådde.
Våren kom, och drifvan smalt af tegen,
Men med den flöt intet bort af broddén;
Sommarn kom, och fram bröt hagelskuren,
Men af den slogs intet ned af axen;
Hösten kom och kölden, långt från åkern,
Lät den stå i guld, och vänta skördarn.
Då föll Pavo på sitt knä, och sade:
Herren pröfvar blott, han ej förskuter.
Och hans maka föll på knä och sade:
Herren pröfvar blott, han ej förskuter.
Men med glädje sade hon till gubben:
Pavo, Pavo, tag med fröjd till skäran;
Nu är tid att lefva glada dagar,
Nu är tid att kasta barken unnan,
Och att baka bröd af råg allena.
Pavo tog sin hustrus hand, och sade:
Qvinna, qvinna, den blott tål att pröfvas,
Som en nödställd nästa ej förskuter;
Blanda du, till hälften, bark i brödet
Ty förfrusen står vår grannes åker.
26.
Flickan ägde af sin mor ett minne,
Ägde’ett med perlor och demanter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
