Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
att gå emot henne (går några steg åt venster). Joo,
Gudmor har just burit sig vackert åt;
FRU HYLLING (andfådd och pustande inkommer
från venster). Kära Barn, jag rår inte föret, kära
barn (slår sig ned på bänken). Först måste jag ju
bestyra lite åt den der resande Patron från landet,
och se’n skulle jag skynda mej så mycket mer, och
derför satte jag mej opp i en omnibus; men så —
kan du tänka — på halfva vägen så gick maruskan
sönder, rasibus sönder, kära barn.
WILHELMINA. Maruskan, hvad ä det, gudmor
lilla?
FRUN. Herre Gud, omnibussen, vetja. Bak-
hjulet for af och jag trillade som en mjölsäck ut
genom dörren. Nu var det bara herrar, som va
paschasserare, och inte kunde jag, såsom ett an-
ständigt fruntimmer, resa mig upp ett, tu tre, fast
Jag, gudskelof, inte det minsta skada mej, utan
så måste jag af artighet ligga qvar på gatan en li-
ten stund, och sedan låta föra mig in på ett kaffe-
hus bredvid. Så skulle jag dricka vatten, och passas
upp på allt sätt och vis; det var rigtigt ett nöje, att
se hur artiga de unge kavaljererne voro emot ett
äldre fruntimmer. Inte passade det heller, att jag
gick straxt, utan jag måste, för anständighetens skull
sitta och hemta mej en stund, och se’n förde her-
rarna mej mycke artigt upp i Slavonkan och nu ä
jag här, mitt kära barn; men på Maruskan sätter jag
aldrig min fot mera!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
