- Project Runeberg -  Johan Gutenberg : Hans Uppfinning, dess Utbredande och Framsteg /
98

(1840) [MARC] Author: Pehr Adam Wallmark
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

styrkte Konungen att förbjuda icke blott
Tryckerier, men äfven Studier, emedan de blott tjente
att predika Luthers förvillelser (Dolelus, Comment.
Linguce lat. T. 1, p. 266). Förföljelserna mot
pressen började tidigt, och Rom föregick med sitt
exempel redan 1501. Frankrike hade 1512 sin
första tryckfrihets-process, 1523 infördes censuren
derstädes, 1527 förbjöds att trycka någon
öfver-sättning af den Heliga Skrift, utan Parlamentets
och Theol. Fakultetens bifall. — Censuren
utsträcktes sedermera till Medicinska Böcker, Almanackor
och s. k. Spådomar (Pronostics)s och för att så
mycket lättare kunna hålla hand öfver de
sträng-hetsmått, som vidtogos mot Boktryckarne,
anvisades dera ett eget qvarter i staden (det hvarest
Universitetet var beläget) utom hvilket de ej fingo
anlägga tryckerier. Men, äfven före
Boktryckerikonstens uppfinning har man exempel derpå, att
Skrifter både censurerades och konfiskerades.
Redan 1415 dömdes af Parlamentet i Paris en Skrift
af Munken Jean Petit att brännas. Likasom ännu
våra Disputationer, voro alla handskrifter, som
universitetets Bokhandlare ville hålla till salu,
underkastade en föregående censur af den Facultet
till hvars vetenskap de hörde. Hvad Frans l:s
of-vannämda förföljelse mot bokpressen angår, så kan
man dock mindre tillskrifva honom den, än de
Katholska Prelaterna: Han var, som bekant är,
en gynnare af litteraturen och äfven af
boktryc-keri-yrket, såsom bevis hvaraf man kan anföra,
att han ofta hedrade den ofvannämde Robert
Estienne (Stephanus) med sitt besök, och vid ett
tillfälle då denne läste ett korrektur, ej tillät
honom att afbryta sitt arbete. (Det var denne
Stephanus, som brukade att uthänga korrekturark
vid ingången till sitt tryckeri och utfaste en
belöning för hvart tryckfel, som deri kunde af de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:34:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jgutenberg/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free