Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paniken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i stycke med hvad som tilldrog sig, med hela
kriget. Bakvänd var världen, kaos rådde, alltså:
— Lefve döden!
Taktfasta steg närmade sig. En... två
plutoner svängde rundt ett gathörn. I täten
marscherade en ståtlig kapten med runda,
utstående ögon, kort näsa och stora martialiskt
uppvridna mustascher.
— På era platser! ropade han till de bägge
karlarne i den oordnade skaran. — Ni andra, till
edra regementen! Marsch!
Det knotades hörbart i de upprörda hoparne.
En karl hvisslade hånfullt. Med knutna händer
och flammande ögon gick den ståtlige kaptenen
mot de missnöjda.
— Lyd!
Hufvudena sänktes, blickarne förlorade sin
trotsiga eld, likt kuschade hundar smögo
soldaterna bort. De två han utpekat, intogo
skyndsamt sina platser i ledet. I samma stund
nalkades flera kompanier liniesoldater nedifrån gatan.
Kaptenen log bistert och strök sina mustascher.
— Sådana... eh... dumheter, sade han.
— Förlora besinningen för... ja för hvad?
En löjtnant bredvid honom suckade. Svetten
rann utför hans ansikte, och han torkade sig
oupphörligt öfver pannan med en våt näsduk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
