Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Charlotte Corday
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Se, hvita dufvor! utbrast hon.
När medpassagerarne följde riktningen af
hennes blick, sågo de en flock dufvor flyga
förbi långt borta. Och när de åter betraktade
Charlotte, funno de hennes vackra ansikte
liksom upplyst af det sällsamt varma leende, som
tjusade alla utan undantag.
Diligensen rullade skramlande framåt, krängde
i vägkrökarne, stötte mot stenar och fortsatte
obehindrad sin väg genom kvällskymningen in
i nattmörkret. Passagerarne intogo vårdslösa
ställningar, slängande hit och dit vid
vagnskorgens rörelser. Endast Charlotte satt stilla
och rak med högt lyftadt hufvud. I fall hon
sof eller icke var omöjligt att afgöra.
Resande aflämnades och andra kommo i
stället. Landskapet ändrade karaktär och
människorna med det. Män med trefärgade skärp
stego upp och togo plats. De talade med hårda,
bullrande röster och sågo sina medpassagerare
utmanande rätt in i ögonen. De fordrade ett
instämmande, så snart de gifvit sin åsikt
tillkänna, och uteblef det, visade de ett bistert
missnöje.
Just då hästarne började streta uppför en
backe, vände sig en liten, mager man till
Charlotte och anhöll att få höra hennes tanke om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
