- Project Runeberg -  Pelle. En idyll /
125

(1895) Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

styfvaste flod, Pelle kände till, där hade han första
gången träffat sin halfva. För resten kunde Borg
gärna jämka sig ned till Centralstationen i morgon,
de foro pr tåg till Göteborg och därifrån sjövägen
till la belle France, för Kalle, hon var inte bang,
åhnej, kom aldrig i fråga. — Och så satte Pelle som
en raket i väg uppför gatan och lemnade Borg, som
stod där ensam och tyckte, att allting började bli så
fördömdt grått och trist.

Nu var han ensam, Pelle och Skog, två riktiga
hedersplantor för resten, gingo all världens väg, och
han, sologöken, stod och bligade efter den först-
nämnde, som icke ens hade tid att vända sig om
och vifta med handen. Nåja, han fick väl göra på
samma sätt som de, men ännu var det ingen bråd-
ska; skulle en klok karl klumpa åstad och göra en
dumhet, så nog hann han det alltid. En dumhet
ja, han hade omedvetet valt rätta ordet, han kom
säkert att hoppa i en galen tunna, men ingen kan
undgå sitt öde... Borg började hvissla, äktenskapet
egde dock sina ljusa sidor, och af friheten hade han
njutit tillräckligt, och så beslöt han att kväsa till de
där bägge lycksalighetsgökarne och göra på samma
sätt, som de.

Pelle kände sig mer än vanligt upprymd, ska-
kade tass med sin poliskonstapel i den namnlösa
gatans hörn och narrade sedan hela gatpojkligan att
stämma upp ett fyrfaldigt hurra, för i dag låg det
någonting, som kräfde en kraftyttring, i luften. Men
det roliga tog slut innanför porten, ty där var han
alldeles öfverflödig. Nu låg lilla frun på en annan
bog än under förmiddagen; det var nämligen brådt,
hon tillät heller ingen obehörig att komma i de verk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:33:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jgpelle/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free