Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äfven de svenska baptisteme i G. hafva, ehuru de alltid varit få,
försökt att genom organisering utbreda sin tro. Det första försöket gjordes
1857, då 13 (besynnerligt att så många af de svenska
kyrkförsamlingar-ne böljat med detta olyckliga nummer) personer förenade sig och bildade
ett samfund, till bvilket andra i trakten boende trosbröder genast
anslöto sig, så att antalet blef 25. Deras första pastor blef L. L. Frisk,
diakon L. Ahnberg och sek. L. G. Berggren. Af desse 13 är nu denne
Ahnberg den ende i Galesburg qvarboende; alla de andra äro, somliga
döda och några afflyttade. Pastor Frisk stannade bos den lilla hjorden
ett år och hade väl stannat längre, om församlingen hade haft råd att
underhålla honom. Han fann i Altona tillfälle att, vid sidan af
jordbruket, hvaråt ban nu egnade sig, verka som själasöijare for några
trosbröder. Församlingen i G. fortfor emellertid att existera, men
utan pastor.
1859 trodde sig de svenska baptisterna istånd att bättre befordra sin
sak genom en tidning. De voro nämligen utsatta för ständiga anfall i
Hemlandet, som den tiden var det enda svenka tidningsorganet i
Amerika. Man bildade ett aktie-bolag, hvari L. Ahnberg, Jonas Peterson
och Louis Peterson blefvo ledande medlemmar. Ahnberg insatte ej
mindre än $500 och Louis Peterson $300. Materialier inköptes af
Bishop Hill-kolonien, som ägde sådana sedan “Svenska Repulikanarens”
dagar. Den nya tidningen kom mycket riktigt i gång, blef döpt till
“Frihetsvännen” ocb fick Carl Arosenius, en med ansenlig förmåga
utrustad person, till redaktör. Företaget gick ett år och gick derpå under
af samma skäl som bragt så många andra svensk amerikanska
tidningsföretag på fall, nämligen brist på betalande prenumeranter.
År 1869 gjordes ett nytt försök att ställa den svenska
baptistförsamlingen på bättre fötter, men misslyckades på grund af oförmåga att,
med blott 14 medlemmar, skänka en predikant nödvändigt understöd.
Tredje försöket företogs med 16 medlemmar 1876. C. Selin åtog sig nu
att predika ett år och som diakoner ingingo S. Liden, Eric E. Hamilton
och L. Ahnberg, medan A. O. Ahlenius skötte kyrkkassan.
Sammankomsterna böllos nu i Hamlins hall. Sedan dess har dock
medlemskapet genom dödsfall och afflyttningar sjunkit ihop till blott 7 personer,
de der ej längre bålla svenska möten, utan bevista amerikanska kyrkor.
Det Svenska Kompaniet i Illinois’ 43:dje Regemente.
Ett historiskt utkast öfver Galesburgs svenska koloni skulle utan
tvifvel vara ofullständigt, om derifrån uteslöts kompaniet C. i Illinois
43 regemente. Och hvarför? Emedan detta kompani var svenskt,
bil-dadt af landsmän, som frivilligt erbjödo sig att i den stora farans stund
tjena adoptivlandets och mensklighetens sak. Af medlemmarne deri
voro endast två icke svenska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
