Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fyra gjuterier och maskinverkstäder finnas med 140 arbetare,
tillverkande för $215,000 om året. En annan fabrik drifves med 105
personer. Dimock, Gould & Co. tillverka årligen 9 millioner fot bräder, och
göra 300,000 “pails” eller byttor, 77,000 baljor, 13,000 tjärnor, o. s. v.
J. S. Keator & Son tillverka i sitt sågverk 22 millioner fot bräder om
året och ger 125 personer arbete.
Bernard & Leas Manufacturing Co. tillverkar alla slags qvarn- och
magasinsmaskinerier och använda 60 arbetare, de der årligen producera
varor till ett belopp af $100,000.
Union Malleable Works gifva arbete åt 30 a 35 personer.
Tillverkningen uppgår till $60,000 årligen.
, Utom dessa fabriker finnas här pappersbruk, pumpverkstad, fabrik
för tillverkning af vågar, orgel-fabrik och andra verkstäder, och öfverallt
i dessa stå svenskarne så hvad antal som ställning och inflytande
vidkommer främst i ledet.
Nu en blick på denna märkvärdiga manufakturstads
SVENSKA KOLONI.
När Å. Friberg kom till Deere, Titt & Gould, hvilket var 1851,
funnos före honom i verkstaden två andra svenskar, nämligen John
Söderström och Eric Svenson, de der senare begåfvo sig till Bishop Hill och
blefvo medlemmar af kolonien. Ifrån nämnda år till 1854 ökades
sven-skarnes antal sakta men stadigt. Likväl hade Moline då ingenting som
kunde ditdraga invandraren eller andra arbetare, men det blef då hvad
andra platser sedan dess — såsom t. ex. Chicago — varit: samlingsplats
för de från Europa ankommande—en plats, hvarifrån de sedan fördelade
sig i åtskilliga riktningar. Vid sistnämnda tidpunkt hade en här ännu
boende landsman, Charles Johnson, blifvit så förtrogen med språk och
förhållanden, att han kunde uppträda såsom tolk för de nyanlände
ar-betssökarne, hvilka merändels här lemnade sina familjer, medan de sjelfve
foro ut än hit, än dit för att undersöka nejden och se hvad den i
arbets-väg hade att bjuda på. Hårda voro de öden, som då ofta mötte såväl de.
här efterlemnade som de på forskningsfärder utgångne, öden emot hvilka
de nu ankommaudes äro ett intet. Ej minst var den olägenhet man
erfor med hänsyn till husrum, ty sådana hade man ännu icke bygt till mer
än “husbehof,” som icke ville säga mycket på en tid som icke visste
huruvida det för platsen gafs någon framtid eller ej. Följden var, att flera,
ofta ganska talrika familjer fingo packa sig tillsammans i ett enda litet
kyffe, hvilket derigenom kom att likna rummen i underdäcken på en del
transatlantiska ångbåtar, som sysselsätta sig med emigrantsutförsei.
Och följden af denna sammanpackning blef sjukdom. Frossor och febrar
hörde till ordningen för dagen öfverallt, och när omsider koleran kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
