Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- II. Kristus och de kristne i talmud.II.
- III. Jesus och Hillel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Den der mannen» (jfr Apostlag. 5: 28).
»Den vi icke vilja nämna».
»Nazareern».
»Narren».
»Den hängde».
»Absalon».
»Ben Städa».
»Ben Pandera».
 |
| 808. Antiochenskt mynt från kejsar Neros regering. |
Genom att med hebreiska bokstäfver
om-skrifva den grekiska formen af namnet Jesus
på sådant sätt, att hvarje bokstaf kom att
bilda begynnelsebokstaven i ett hebreiskt ord,
lyckades man få fram följande karakteristiska
mening: »utrotad blifve (jod) hans åminnelse
(zain), och utplånadt blifve (väv) hans namn
(schbi)y>.
Hufvudsumman af hvad i talmud berättas
om vår frälsare kan korteligen angifvas så:
Jesus var en lärjunge af Josua Ben
Pe-rachja (som dock lefde ett århundrade före
Kristus!), åtföljde denne till Egypten, lärde
der magi, blef så en folkförförare (mesUh), till
straff hvarför han först stenades och derefter
hängdes, sedan man änder hela fyrtio dagar
förgäfves väntat på, att någon enda man af
folket skulle vilja framträda för att aflägga
vittnesmål till hans förmån.
Den beryktade boken Toledoth Jeschu är
en sent tillkommen oförsynt kompilation af
idel lösryckta talmudiska legender. Den
betraktas för den skull för närvarande äfven af
judarne sjelfve med de oblidaste ögon. En
bekant judisk författare, Grätz, kallar den rent
ut »ein elendes Machwerk». Den är tillika
med en latinsk öfversättning utgifven af
Wa-genseil i dennes Tela Ignea Satanae. Dess
blasfemier äro emellertid allt för grofva och
sårande för att här kunna anföras.
En redogörelse för de låga anspelningar,
som gifvit upphof åt namnen Ben Städa, \Ben
Pandera etc, finner läsaren i Buxtorfs lexicon
talmudicum, sid. 1450 f.
III.
Jesus och Hillel.
Hillel föddes, enligt hvad man i allmänhet
antager, år 75 före vår tideräkning. Han kom
till Jerusalem år 36 och dog år 10 före Kristus.
En lärd tysk rabbin, dr Abraham Geiger,
författare till ett par bekanta arbeten: »Das
Judenthum und seine Geschichte» och
»Ur-schrift», yttrar sig om vår frälsare, jemförd
med denne Hillel, på följande betecknande sätt:
»Jesus var en farisé (!), som vandrade i
Hillels fotspår. Någon ny tanke uttalade han
ingalunda. Hillel åter visar oss bilden af en
äkta reformator». Och denne Hillel, fortsätter
han sedan med ett illa doldt sidohugg åt den
evangeliska berättelsen, är en allt igenom hi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:32:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jesulif/0608.html
