- Project Runeberg -  Jesu Lif /
469-470

(1878) [MARC] Author: Frederic William Farrar Translator: Fredrik August Fehr With: Hans Magnus Melin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXVI. Ett besök i Jerusalem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han kan väl hafva begifvit sig dit
hufvudsakligen i afsigt att vara närvarande vid
påsken, ehuru han gerna begagnade tillfället
att vara i Judeen och Jerusalem en månad
tidigare både för att ännu en gång få
tillfälle att predika i dessa trakter och för att
undvika den offentlighet och det farliga
uppseende, som hans deltagande i de galileiska
påskpilgrimernas karavan skulle medföra.
Ett sådant tillfälle erbjöd sig osökt genom
apostlarnes frånvaro på deras missionsresor.
Synoptikerne antyda, att Jesus hade vänner
i Jerusalem och dess granskap. Han måste
derföre, ehuru de ej uttryckligen omnämna
det, förut hafva besökt dessa trakter. Kanske
var det hos någon af dessa sina vänner, som
han inväntade sina lärjungars återkomst. Af
den evangeliska berättelsen hafva vi oss
bekant den varma tillgifvenhet, han hyste för
en familj i Bethanien. Det ligger nära till
hands att antaga, att det just var såsom
hedrad gäst i denna fromma familj han nu
tillbragte sina dagar i stilla afskildhet.

Men äfven om vi anse oss böra uppfatta
evangelisten Johannes’ ord så, som om nämda
högtid skulle hafva varit den omedelbara
orsaken till Jesu besök i Jerusalem, måste
vi komma i håg, att vi alldeles icke ega
något bevis derpå, att denna högtid på vår
frälsares tid varit den fantastiska och
uppsluppna minnesfest, som den sedermera blef.
De ädlare bland judarne firade den utan
tvifvel stilla och med tacksamma hjertan;
och då en del af dess firande bestod i att
bevisa barmhertighet emot de fattiga, kunde
den äfven af denna orsak hafva utöfvat en
viss dragningskraft på Jesus; den gaf honom
tillika tillfälle att visa, att intet
opatriotiskt utmärkte hans sändning och den
oändliga, alla menniskor omfattande
barmhertighet, som han både utöfvade och
anbefallde.

Det återstår då blott en enda fråga.
Påskhögtiden stod, såsom vi veta, för dörren,
och man hade all anledning att vänta, att
vår frälsare skulle öfvervara den. Hvarföre
afhöll han sig då derifrån? Hvarföre
återvände han till Galileen i stället för att stanna
i Jerusalem? De händelser, vi nu gå att
berätta, skola gifva ett tillfredsställande svar
på denna fråga.

115. Martyrskap.<a href=
115. Martyrskap.[1]




[1] Träsnittet är taget från en utskärning på en röd jaspis. Öfver den kristna martyrens hufvud ses
monogrammet för Kristi namn, och der nedanför är afbildad en dufva, som håller en olivqvist i näbben.
Dufvan och olivqvisten äro symboler af Guds frid. Bilden är infattad inom konturerna af ett palmblad,
hvarmed betecknas den troende själens slutliga seger. Nederst inom denna infattning läsas bokstäfverna
A N F T, hvilka sannolikt äro en förkortning för »Annum Novum Faustum Tibi» (»det nya året vare dig
lyckosamt»), en beteckning, hvilken tyder på jaspisstenens ursprungliga bestämmelse att vara en nyårsgåfva.
Det hela torde förskrifva sig från det fjerde århundradet e. Kr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:32:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jesulif/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free