Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN JERNEPLOOOS FRAM GÅ NO
Lilla magistern rodnade djupt.
— Vet hon det, vern har skvallrat? tänkte
hon, och sedan: alltid skall hon förödmjuka mig.
— Nej, här måste jag åt annat håll, sade
hon, och innan Greta Rudman hunnit få klart
för sig vad som passerat, var hon borta.
— Varför gick hon så hastigt?
— Förstod du inte det?
— Nej, var det du som...
— Jagade av henne? Jo.
— Så tråkigt, sade Greta. Jag hade tänkt
att vi skulle kunna samarbeta nu. Här är nytt
arbete under uppsegling, och du är obligatorisk,
Ingår, helt enkelt obligatorisk, om det ska bli
någe av här i stån.
— Vad står nu på då?
— Jo, nu har den där budkavlen kommit,
som du talat om med Stina Wetter att du väntade
redan vid krigets början.
— Är det sant?
— Ja, det är sant. Vi ska försöka ena
kvinnorna nu och få dem att lägga in sitt ord för en
rättfärdig fred, som det stod i papperen jag fick.
Om det nu lyckas? Jag för min del tycker
nog att det är lite oroligt att börja med något,
som man kan befara är lönlöst, ja, kan bli fiasko.
— Inte får man resonera så! brast Ingår ut
häftigt, vad skulle då någonsin bli av? Är inte
det svagaste hopp värt ett försök, är inte till
och med ett ärofullt nederlag värt alla ens krafter?
Det som inte kan göras med enighet, får göras
309
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
