Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
— Graccerna av i dag, sade hon, är för länge
sen skjutna på alla fronter för vägran att gå mot
sina bröder.
— Nej*, vet mor vad, nu blir mor hysterisk.
Lugna sig lite, så ska jag berätta för dig något
annat, som är roligt och som du väl inte kan
säga emot. Agneta var hos Arvander! Och hon
har börjat älska mig!
Mor och son sågo på varandra, och Ingars
ansikte klarnade så småningom.
— Det är hon som övertalat dig till exercisen,
sade hon, Gud ske lov!
— Är du inte svartsjuk, mor, frågade Allan
och lade armen om hennes liv.
— Jo, sade hon, och lade lätt sin kind mot
hans, det är jag. Mitt välde över dig är slut,
och jag ogillar bestämt din förflugna idé med
värnplikten. Men mycket hellre förlorar jag dig
i alla fall till en ung kvinna än till–
— Till vad? till fosterlandet?
— Detta är inte fosterlandet för mig Allan,
tro mig. ’ Tror du inte jag tänkt över
fosterlandet? Tror du inte jag ser dess fara? Men
jag ser inte hjälpen, där du ser den. Endast
rätten är vår räddning. Kommer inte en ny
åskådning in i världen, som sätter rätten över
allt annat, då är vi sålda.
— Ja, men du kan väl begripa, mor, att
det skall övning till för att åtminstone sälja
sig dyrt.
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
