Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
talade nu om möjligheterna för Sverige att slippa
ifrån. Det var ju mänskligt, men Victor hade
inte gjort det.
— Må det ske, Beatrice, om det så är Guds
vilja, hade han sagt.
En av herrarna vid bordet intill var, det
upptäckte hon nu, lektor Suneson från Gustavsfors.
Han reste sig upp högtidligt och hälsade, när han
fann, att han ådragit sig hennes uppmärksamhet
— och hon hörde honom berätta, hur han vid
krigsutbrottet legat vid en tysk östersjöbadort
mitt i en svältkur, av vilken han lovat sig
underverk av hälsa och föryngring. Nu var allt
förgäves. Han hade måst ställa sig på sina darrande
ben efter tio dagars fasta och springa som en
galning efter pass och båtlägenhet. Till råga på
allt hade hans bagage blivit bortslarvat i den
vilda oredan, och han beklagade sig mycket över
hur svårt det varit att vinna myndigheternas gehör
för hans neutrala koffert. För honom var
krigsutbrottet en kedja av personliga vidrigheter, intet
hade han att berätta om ett ögonblick, då en hel
väldig nation skälver in i hjärterötterna och
extasens rysning följer på fasans. I alla fall
hade han trots allt lärt sig en god sak i
Tyskland. Solbad, mitt herrskap, blir dubbelt så
nyttiga om man täcker över kroppen med
rabarber-blad, emedan dessa <endast genomsläpper de för
huden nyttiga strålarna. Och så är det så
sedesamt, fru Hildur, skål!
Victor hade inte tänkt på solbad–Han
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
