Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
Nästa gång hon stötte på montören, hejdade
hon honom, och frågade var han var hemma.
— Jag trodde det hördes, att jag var från
Gustavsfors, sade han, fullt medveten om det
djärva i att anta, att hon skulle fäst sig vid
hans dialekt. Men jag har fått min utbildning
i yrket i Stockholm.
— Aha, tänkte Agneta, och sina
pretentioner.
— Har montören sina föräldrar i
Gustavs-fors?
— Ja, mor har en liten handel där.
— Är det därifrån montören får sina
konserver?
Allan brast i gapskratt.
— Det är jungfrurna, sade han, kunde jag
inte tro det! Det är lögn att dom kan tiga.
Men Agneta bibehöll en mycket allvarsam
min.
Allan förklarade för henne, att det var summa
sex dosor, som han nappat i affären, innan han
begav sig av.
— Folk hade skrämt mig för maten här, ser
fröken. Men jag börjar tycka rätt bra om den,
fast den är så olika allt man varit van vid.
Agneta var stött, över att han tog det så
lätt och över att Plogstads mat hade dåligt rykte.
— Landshövdingen håller fast vid den
gammaldags kosten, som svenska folket mått bra av
och utfört stordåd av, genom, hon fann inte prepo-
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
