Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
att begrunda sånt skvaller. Men du kan aldrig tro,
vilken skillnad det gör att ha blivit kallad
landsförrädare. Sen kan ju allting vara möjligt. Jag
vet mycke väl att både landshövdingen och
biskopen och de andra äro kända för en
utpräglad rättskänsla, och det är farliga saker, för
en stackars specerihandlare, som råkat komma
på tvären.
— Du som har så många förtroendeuppdrag
och dessutom åtnjuter så mycket förtroende!
— Så mycket värre.
— För resten, sade magistern, så beror
alltihop på landshövdingskan, och jag tror inte,
att hon är så fanatisk.
— Jai jag känner henne inte. Men detta
är en tid av överraskningar.
— Nå om det nu blir av, vilket jag intet tror,
vad ska du då göra, Ingår?
— Ja, det är just vad jag frågat mig själv.
Jag måste medge, att min första tanke gällde
mitt levebröd, när jag hörde Allans historia och
först den andra gällde dess betydelse som ett
utslag av tidsandan. Jag kan inte komma ifrån,
att jag är beroende av landshövdingens och deras
släkt och vänner på godsen här omkring och
militärfamiljerna och ämbetsmännen och
grosshandlarna, så länge jag har den här
affären. Men däremot är det ju inte nödvändigt,
att jag alltid har den. Lyckligtvis kan jag väl
få mitt levebröd ändå.
— Du säger det så mystiskt.
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
