Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- En liten oskyldig betraktelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En liten oskyldig betraktelse.
(Tjenlig till inledning.)
Det är först under loppet af den sednare tiden man
börjat i romaner och noveller framställa taflor ur det
lägre svenska folklifvet. Bellman hade visserligen i
sina odödliga sånger målat mycket deraf; men den
drägt, han gaf åt sina figurer, var icke nog ”gentil,”
för att kunna bereda dem en plats inom ”förnämitétens”
cirklar.
Läppar och hjernor, vana att till öfvermått
befugtas och berusas af Champagnens eller Bourgognens
dyrbara perlor, skydde, liksom för pesten, all
beröring med en mensklighet, som endast hade råd
att vid det simpla finkel- eller ölglaset göra sig en
glad dag.
Varelser, öfverallt igenom maskstungna af
tidehvarfvets förfinade laster, häfde sig upp till skoningslösa
domare öfver de lägre folkklassernas brott, dem
merendels olyckan och nöden framalstrat.
Frossande af vällust på sidenklädda divaner inom
boudoirernas myskdoftande väggar, bad man Gud
bevara sig endast för drömmen om de boninger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Jan 15 17:16:13 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jernbarare/0007.html
