- Project Runeberg -  Jenny /
182

(1920) [MARC] [MARC] Author: Sigrid Undset Translator: Sigrid Elmblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

182

den och all styggelsen. Herre G-ud, Helge — kan du inte
försvara mig lite emot det.»

»Stackars Jenny.» Så reste han sig, gick fram till
fönstret och stod där med ryggen mot henne.

»Jag har lidit mera under det, Jenny, än du vet om.
Det är ju förtvivlat. För — förstår du det inte själv —
mors svartsjuka är inte helt och hållet ogrundad —»

Jenny började att darra, där hon stod. Helge vände
sig om och såg det.

»Jag tror naturligtvis inte att far är medveten om det.
Då gav han inte efter — på det sättet, för sin lust att vara
samman med dig. Fast — han talade ju också till mig om
att vi borde bort — bort härifrån staden båda två. Jag
vet inte — är det inte han som har satt dig i sinnet clet
här att du skulle resa —?»

»Det här med att resa till Holmestrand fann jag på
själv. iMen han talade i går om att vi inte borde bo här
i staden, när — när vi blivit gifta —»

Hon gick bort till honom och lade sina händer på hans
skuldror och hennes röst var nästan jämrande då hon sade:
»Helge — vännen min — jag måste ju resa när det är
på det sättet — Helge, Helge — vad ska vi göra?»

»Jag reser», sade han kort. Han lyfte hennes händer
från sina axlar och tryckte dem mot sina kinder. De
stodo sålunda ett ögonblick.

»Ja, men — jag måste, ju resa, jag med. Kan du inte
förstå det — för så länge som jag bara tyckte att din
mor var orimlig och — ja, simpel —• så kunde jag låtsas
som ingenting gentemot henne — men nu — du skulle
inte ha sagt det där, Helge, även om du misstar dig — jag
kan inte gå dit upp mera — om jag skulle ha det att
grubbla över att hon kunde ha en skymt av rätt — då blir
jag så osäker att jag inte vet om jag kan råka henne —
jag skulle komma att känna mig som om jag vore
skyldig —»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:30:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jennysv/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free