Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
»Ja.» Hon blev litet förvirrad själv i detsamma. Det
syntes henne plötsligt svårt att förklara sammanhanget.
»Ja, ser du, din far gjorde mig sin visit en dag och sen
dess har han brukat komma upp ibland om eftermiddagen
till teet. Och så har vi suttit och pratat om dig.»
»Men Jenny — det har du ju inte skrivit ett ord om
— du har ju inte nämnt att du har träffat far.»
»Nej, jag har inte det du. Jag ville hellre tala om
det för dig. Det är nämligen så ser du, att din mor vet
inte om det. Din far menade att det var bättre att inte
säga något om det.»
»Inte till mig?»
»Nej. Nej, det har vi inte talat om. Han tror visst
att jag har talt om det för dig. Nej, det var för att din
mor inte skulle veta att vi kände varandra.» Hon satt
tyst ett slag. »Jag tyckte det var så–ja jag tyckte
inte om att skriva, att jag kommit till att få en hemlighet
för din mor tillsammans med honom, förstår du?»
Helge teg stilla.
»Jag tyckte ju inte riktigt om det själv», fortsatte
hon. »Men han kom nu upp på visit. Och jag tycker
förfärligt bra om honom, Helge — jag är riktigt förtjust
i din far.»
»Ja — far kan visst vara ytterst vinnande när han
vill, och det att du är målarinna till —»
»Det är för din skull, Helge, som han bryr sig om mig.
Det är det.»
Helge svarade inte härpå.
»Och mor har du bara sett den där enda gången?»
»Ja — men kära, rara vännen min — är du inte
hungrig? Skall jag inte göra i ordning någonting åt dig?»
»Tack skall du ha! Och vi går väl ut och äter kväll
tillsammans i afton?»
Det knackade ånyo på dörren.
»Det är din far», viskade Jenny.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
