Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄRKNINGAR.
399
ning öfver denna färd: Tagebuch einer Reise von Kopenhagen
nach Stockholm, Anno 1794. Schaffhausen 1845, 1846.
182. Jäslera, väslera och äfven vesa äro olika
benämningar på en lera, som är starkt uppblandad med stoftfina
sandpartiklar och utmärkes för sin stora förmåga att kvarhålla vatten.
183. Schlösschen Wörth, hvilket, likasom på Berzelii tid,
ännu i dag har sin camera obscura.
184. Fabian Ulfsparre, som åren 1806—1815 var
landshöfding i Nyköpings län.
185. I Själfbiogr. säges (sid. 171), att Gmelin arbetade
på Berzelii laboratorium 1814—15. Den här lämnade
uppgiften, enligt hvilken hans vistelse i Sverige inföll 1816—1817,
förefaller dock sannolikare. I hvarje fall inträffade Gmelins
längre fram (s. 307) omtalade besök i Falun under år 1816,
såsom framgår af ett den 10 juni sistnämnda år dateradt bref
från Berzelius till Gahn, hvari det heter: »Om Gud vill,
kommer jag i sällskap med Gmelin till Falun kring den 8
juli eller så där omkring.»
186. Härmed åsyftas tydligen den i Falun bosatte Johan
Gottlieb Gahn, som under Berzelii vistelse utomlands hade
aflidit den 8 dec. 1818.
187. Detta mineral, upptäckt af Selb 1788 och
sedermera efter upptäckaren benämndt Selbit, anföres af Berzelius
i hans »Versuch, ein rein wissenschaftliches System der
Mine-ralogie zu begründen» enligt Selbs analys (hämtad ur Aikins
Dictionary T. 2, s. 295) såsom stibio-carbonas argenticus.
Berzelius framhåller dock redan här, att han icke anser Selbs
resultat synnerligen tillförlitligt. Se Schweiggers journ. XII,
1814, s. 24.
188. Bohnenbergers elektrometer finnes beskrifven i
Gilberts Annalen der Physik 51, 1815, s. 190.
189. Autenrieth hade två år förut utgifvit en broschyr
med titel: »Gründliche Anweisung zur Brotbereitung aus Holz»,
Stuttgart 1817. Hans »uppfinning» refereras sedermera i
Berzelii årsberättelse af 1821 på följande sätt: Autenrieth, anat.
prof. i Tübingen, trodde sig hafva funnit en kemisk
öfverensstämmelse emellan stärkelsen och veden hos växterna, försökte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
