- Project Runeberg -  Jac. Berzelius. Reseanteckningar /
222

(1903) [MARC] Author: Jöns Jacob Berzelius With: Henrik Gustaf Söderbaum
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 Io

GENOM FRANKRIKE TILL GENÈVE 1819.

kände jag en kväfvande tryckning öfver bröstet, hvilken
jag genast fann härröra af den starka inblandningen af
kolsyregas i den luft jag andades; jag steg genast upp
och fann mig däraf lindrad, ehuru det ännu mycket
fortfor, emedan dörren till badrummet var tillstängd och
luftombytet utifrån således för knappt. Det gick likväl öfver,
sedan jag varit en stund ute i fria luften. Denna dagens
kroppsbemödanden voro de starkaste jag minnes mig hafva utstått.
Vi sofvo också rätt godt ända till mot klockan 8 följande dag.

Den 23 juni. Vi gjorde kring klockan 9 en visit hos
badets brunnsläkare, dr Bertrand, som jag förut kände
genom några kemiska afhandlingar. Han tog ganska
vänligt emot oss och erböd sig att om en timme föra oss
omkring för att visa oss brunnsinrättningen. Vi gjorde
emellertid en liten promenad till kaskaden, där vi undersökte
bergets blottade lägsta hvarf. Det var en sönderfallen
pimpsten, som i första påseende såg ut som en ojämn,
lerblandad sand; bädden hade på sina ställen fått rämnor,
i hvilka den sedermera därofvanpå utflutna lavan nedsjunkit
och fyllt dem, så att de nu stodo alldeles såsom gångarna
i våra granitberg. Den däri nedflutna lavan var basaltisk
äfvensom det ofvanliggande stratum, hvarefter slutligen kom
lagret af den porfyrartade lavan, som utgör högsta hvarfvet.

Dr Bertrand förde oss först till det så kallade Cæsars
bad. Det är en varm källa af kolsyrehaltigt vatten, hvari
innehålles något järnoxidul, något kalkjord och mycket
natron, förenadt pä en gång med kolsyra och kiseljord.
Bertrand påstod, att den tillika håller lerjord. Jag tog
af den skorpa af ockra, som inkrusterar dess aflopp, för
att vid lägligt tillfälle undersöka, om, som han påstod,
lerjord finnes däri. Det är denna källa, som ger vattnet till
det badhus, där vi badat. Källan är omgifven med en 2
alnar hög och lika bred tunna af trä, från hvars öfre
tredjedel ett rör af 3 till 4 tums diameter nedförer vattnet till
baden. Den är öfverbyggd med ett litet rundt, hvälfdt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:29:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jbreseant/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free