- Project Runeberg -  Jac. Berzelius. Reseanteckningar /
207

(1903) [MARC] Author: Jöns Jacob Berzelius With: Henrik Gustaf Söderbaum
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 JUNI.

207

godt. Det var ett slags table d’hote, där likväl hvarje
sällskap fick ett bord för sig . . . Vår hederlige ledsagare
erböd sig att föra oss till Puy de Dome och Puy de Pariou,
hvilket vi för följande dagen antogo.

Den 19 juni. Kl. 6 på morgonen begåfvo vi oss på
resan, åtföljda af hr mossier samt hans häst och kärra
för att föra vår matsäck och de stenar vi skulle hämta.
Vädret var ej vackert. Himmelen var betäckt och berget
insvept i moln. Vi hoppades dock, att detta fram på dagen
skulle skingras. Vägen gick beständigt uppföre, och vi
kunde följa stora landsvägen ända till foten af domen, dit
vi hunno kl. omkring 9. Vi lägrade oss då i skygd af en
buske och inhämtade en rätt försvarlig frukost, hvilken
nedsköljdes med Frontignan, som hr mossier ur sin
källare medfört. Under detta begynte himmelen synas
emellan skyarna, och solen gläntade åt oss emellan molnen,
större delen af berget begynte synas; men allt detta var
tyvärr raljeri. Då vi kl. x/2 11 begynte vårt uppstigande,
ökades molnet kring berget, och vi gingo i en beständig
dimma. Hela bergets yta är gräsbeväxt ända upp på
kullen, och vi måste vada i det våta gräset, våra stöflar
och strumpor genomblöttes, så att ljudet af vattnet i
stöf-larna hördes för hvart steg. Berget uppreser sig så brant,
att man går nästan som på en torntrappa, hvilket gjorde,
att vi måste hvila på hvart annat hundrade steg. arfvedson
svor på att aldrig bestiga någon puy mer, almroth kunde
ej få fram andan, och jag fröjdade mig åt att få stanna,
hvar gång de andra ropade håll. Molnets täthet ökades
med höjden; vädret blåste starkt från nordväst, och
temperaturen, som i Clermont var + 16°, var vid bergets fot
endast + io° och på berget endast + 8°. Vi hade tagit
en herde med oss, som bar våra kapprockar för att kunna
sätta dem på oss, då vi skulle stanna. Ändtligen efter en
obeskriflig fatigue hunno vi bergets spets omkring kl. I/ai
eller närmare 1. Vi hade fört med oss en resebarometer,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:29:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jbreseant/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free