Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Litteratur och konst - 9. Rysk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom den långa kampen mellan akademisk tradition
och själfständig alstringslust. Hans stora duk
»Pompeji sista dag» är den ryska klassicitetens sista stora
och bästa duk; men då han ville mäta sig med Rafael
och skulle till att måla freskerna på Isakskatedralens
kupol, sveko krafterna, och han dog nära Rom af
nervlidande och lifsleda — så som Gogolj och så
många andra ryska skalder dött.
Det är det där ryska ödet, som låtit skalderna
umgälla, hvad hela samhället förbrutit. Alla ryska
diktare, allt ifrån Pusjkin och Lermontov, hafva lidit
af en viss skuldkänsla, och de flesta ha dukat under
därför. Nekrasov, en af den ryska poesiens strängaste
samhällsdomare, kände äfven något liknande, då han
nedskref de bekanta orden:
»Mina bröder skriftställare! I vår lott ligger
det något ödesdigert (rokovoje)»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
