Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Från Volga till Weichsel (Ryssland) - 6. Mörkrets makt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid är det lätt att inse, huru framåtskridandet i Ryssland
oupphörligt måste hämmas på denna »obrutna mark», bestående dels
i den ryska bondens af bigotteri och okunnighet härrörande passiva
motstånd, dels i en hänsynslös tvångspolitik från regeringens (och
kyrkans) sida, som skär öfver en kam alla frihets- och
själfständig-hetssträfvanden, vare sig de segla under den konstitutionella
liberalismens eller den agrariska socialismens eller den blodiga terrorismens
flagg och som ur landet förjagar just de välmenande patrioter, som
kunde vara nationens stolthet och bästa garanti för framtiden.
I Ryssland finner man ock en kriminalstatistik, hvartill
näppeligen andra europeiska land äga motstycke. Den ryska
rättskipningen är ej dålig i och för sig. Rysslands domarekår är i
allmänhet intelligent och ganska duglig och åtnjuter anseende för
relativ omutlighet. Men den ryska lagen är ännu ett otidsenligt,
oorganiskt samlingsverk af ryska, romerska, tyska och franska
beståndsdelar, lika inkrångladt som klumpigt, och hvartill båtar för
resten all lag, om den när som helst kan annulleras genom en
kejserlig ukaz, vare sig med eller utan ministeriell kontrasignation?
En hälsosam motvikt mot den strängt bindande och dödande
lag-bokstafven vanns visserligen genom införande af jury; men äfven
härutinnan har Ryssland röjt sin anakronistiska svaghet.
Sammansättningen af dessa jury-män, hvilkas rättsliga bildning ofta står på
samma låga nivå som deras sedliga uppfattning, är
förklaringsgrunden till dessa egendomliga domar, som stundom stå i strid både
mot lagens ordalydelse och mot vanligt rättsmedvetande, såsom
t. ex. då en politisk mördare frikännes eller slipper undan med ett
jämförelsevis lindrigt straff. Ur liberal humanitetssynpunkt skulle
man möjligen kunna gilla denna mildhet; men systemet har det
väsentliga felet att icke vara ett verkligt system: det saknar en fast
princip och blir, som så mycket annat i Ryssland, en lekboll för
godtycklig inkonsekvens.
Med undantag af svårare statsförbrytelser äro i Ryssland inga
brott belagda med dödsstraff, och den vanliga domen lyder: till
Sibirien — ett straff, som äfven kan afkunnas på rent administrativ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
