Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Från Volga till Weichsel (Ryssland) - 3. Den breda naturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trängsel i kyrkorna! Eller då en rysk tjänare svarar »chorosjo/»
(»godtl») till tecken att en tillsägelse är förstådd och skall uträttas,
kan man gå ed
på att ärendet
genast
verkställes till punkt
och pricka.
Och tjänaren
menar nog,
hvad han säger
i detta
ögonblick, fast —
han glömmer
det i nästa!
Äfven det
ryska
uttryckssättet med dess klassiska lakonism och slaviska hjärtlighet inger
förtroende. Då ryskan, som bekant, saknar både artikel och
predikats-kopula, vinner det i plastisk klarhet, och som ryssen i likhet med
romaren helst besvarar en fråga genom att upprepa hufvudordet
med eller utan negation, ger detta en bestämdhet och kraft, som
ersätter den praktiska enkelheten med ja och nej. I ytterligheter
af grofhet och ömhet, som frikostigt slösas på både människor och
djur, och hvarvid djurvärlden ofta tages till förebild för
människorna, står det ryska språket synnerligt högt. Men äfven dessa
otaliga okvädingsord, af hvilka »åsna» och »svin» stå lägst på
ohöf-lighetens skala, mildras dock af en viss godmodig sordin, och örat
vänjer sig lika fort därvid, som vid de oupphörliga »jej Bogu!»
(»vid Gud!») eller »nepremenno» (»ofelbart», »absolut»!), hvarmed
ryssen anser sig behöfva stärka sina uppgifters trovärdighet.
Men icke minst vinner det ryska umgängesspråket i
förtrolighet genom den radikalism, hvarmed ryskan från början och allt
fortfarande kastat det löjliga titelväsendet öfver bord och icke ens
använder ordet »herre» i tilltal. I detta demokratiska drag stå rys-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
