Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bulgarien och det makedoniska problemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
båda gångerna var det nu på Sofias gator mer polis
och nattpatruller än vanligt.
I jämförelse med Belgrad, sådant det var före
världskriget, verkar Sofia trots sin ungdom som den
slaviska storstaden på Balkanhalvön. Spårvägar,
drosk- och automobilstationer, breda, regelrätta gator och
mestadels prydliga eller åtminstone hemtrevliga hus
giva Sofia en mer modern prägel än Belgrad.
Affärslivet och gatutrafiken tyckes här livligare, och stadens
stora utsträckning på den vidsträckta slätten mellan
Balkan, Rilabergen och Vitosj ger den sken av större
betydenhet än den kanske i själva verket äger.
Här finnas ock åtskilliga praktbyggnader, som ej
ha sin like i Belgrad. Här är t. ex. det nya, i orientalisk
stil byggda badhuset med utsökt lyx och den nya
livsmedelsbasaren, gentemot vilken Stockholms saluhall vid
Kungsbron erbjuder en tröstlös anblick av tomhet. Det
allra ståtligaste byggnadsverket är dock den nya
katedralen, det största och invändigt vackraste kristna
tempel på hela Balkanhalvön, uppförd i äktbysantinsk
stil efter ritning av den ryske konstnären Pomerantsev
samt invändigt prydd med väggmålningar, också
utförda av ryska konstnärer, delvis med ryska
penningmedel. Ursprungligen skulle katedralen fått namn efter
Alexander Nevskij, men när den öppna brytningen med
Ryssland inträdde, ersattes detta dopnamn med det mer
nationellt klingande »Kyrill och Metod». Minst tre
millioner francs har denna byggnad slukat — och detta
i ett land, vars befolkning är den minst religiösa i hela
den slaviska världen och ekonomiskt ännu länge får
känna verkningarna av Balkankrigen.
Någon egentlig nöd kunde jag visserligen icke
skönja, men dyrtiden gjorde sig även här mycket
påmind. Bröd kunde erhållas utan brödkort, och
köttpriserna voro blott dubbelt högre än vanligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
