Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prosa - Sin moders son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
kylig och lilla Fannys, sondotterns obekymrat
livsglada jollrande. Lillans munterhet, liksom också
för övrigt hennes rätt sällsynta utbrott av dåligt
humör, erinrade alltid majorskan om lillans pappa,
sonen i huset, f. d. direktören. Och det var ett
bitterljuvt minne — den gamla skulle själv knappast
förmått rättvist avgöra, huruvida det bittra eller
det ljuva däri övervägde. Emellertid var det icke
endast Fanny, som nu framtrollat sonens bild för
änkemajorskans inre syn. Hon visste inte alls,
varför den tvang sig på henne. Säkert var, att
den gjorde det. Och de grå, skarpa, gamla ögonen
under de silvervita, högsvängda brynen stirrade
genom små rökskyar ut i vårkvällen, som om de
velat nå långt bortom horisonten. — Majorskan
hade lärt sig tycka om cigarrer genom att tända
sådana åt sin salig man. .Men hon hängav sig
aldrig åt denna njutning — lika litet som åt
drömmeri — någon annan tid eller på annat rum
än just uppe i kabinettet vid eftermiddagskaffet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
