Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man får lof att försvara sig på alla möjliga vis
i den här onda verlden. Och små, knepiga medel
äro ofta bättre än stora och grofva.
Well, djuret, som kom emot mig, var en väldig
orm. Han glodde argt på mig, som om han
inte hade sett folk förr.
“Jump away, quick!” skrek ranchmannen till
mig, i det att han sjelf skuttade undan.
“Det är ingen brådska,” sa’ jag.
I detsamma höjde ormkräket hufvudet från
marken och öppnade på munnen och skulle just
till att köra på mej och ge mig ett hugg.
Men qvickt som blixten stack jag pulverpustens
pipa i munnen på ormen och gaf på samma
gång bollen en så innerlig kläm, att hvarenda
snussmula flög rätt in i ormstrupen.
Då lade sig ormen ned och hostade, och så
började han att svälla, och så svällde han, till dess
att han blef tjock som den nedersta delen af en
telegrafstolpe, och så sprack han midt itu, så att
det small. En hel mängd små grodor och ödlor
som ormen hade slukat, flögo upp i luften och
föllo till marken och sprungo, fulla af glädje och
nytt lefnadsmod, omkring i gröngräset.
Ranchmannen blef alldeles utom sig af förvåning
och frågade mig, hvad det var för en
“helvetesmaskin,” som jag hade användt.
“Jaså,” sa’ jag, “ni vet inte här i landet, hur
man spränger ormar. Jag ska’ tala om för dej
hemligheten, och du får ta patent på den, om du
i utbyte vill ge mej en häst.”
“Very well,” sa han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
