Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den politiske lyckoriddaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för rästen voro där blott några av hovfolket. Jag gick då
fram, något beskänkt, och sade åt denne Mazepa: Czolem,
panie asawula![1] Och eftersom han var en morsk herre,
svarade han genast: Czolem, panie kapral! Utan att
besinna mig gav jag honom med näven ett slag på truten
och tog några steg tillbaka. Han grep med handen om
svärdsfästet; jag likaså. Man rusade till och skrek: Stopp!
Stopp! Kungen är där bakom dörren! Men ingen ställde
sig på hans sida, ty de sågo snett på honom för att han
var en smula kältring och till på köpet kosack, som nyss
adlats. De kände också till det agg, som jag med rätta
hyste mot honom, och de respekterade mig, ty jag hade
redan förbrödrat mig med dem utan att dock svansa för
dem.»
»Nu uppstod stor rörelse. En hovman gick in i det
andra rummet och sade: Stormäktige konung! Herr Pasek
har örfilat Mazepa! Men kungen gav honom då genast
ett slag på munnen: Du skall vara tyst, tills du blir åtspord.
— Biskopen blev förfärad, då han fick höra talas om detta
capitale (förbrytelse), och fruktade, att jag skulle lida någon
insultus (straff). Han gick därför fram till mig och sade:
Jag känner ej ers högvälborenhet, men jag ber för Guds
skull: gack hädan, ty det är ett stort brott att i konungens
gemak örfila någon av hans hovmän. Men jag svarade:
Ers högvördighet vet ej, vad den skurken är mig skyldig.
Då återtog biskopen: Därmed må vara huru som hälst, men
på detta ställe höves det icke att förgå sig på det viset.
Gack hädan, medan det ännu är tid, innan kungen får
vetskap därom. Men jag svarade: Nej, det gör jag icke.»
»Mazepa gick nu ut med gråten i halsen. Slaget
smärtade honom icke så mycket som harmen att
hovmännen ej hade tagit hans parti som för en kollega. Jag
berättade då för biskopen originem praetensionis (orsaken till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
