Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Ukrainas land och folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sen för ett nationalkrig mot Polen år 1648, och detta
kröntes med en stor seger vid den lilla floden Zjolte Vody, där
det mäktiga Polens lysande här blev grundligt slagen av
en kosackhövding i förbund med de tatariska horderna. Från
denna stund var Chmielnitskij i folkuppfattningen »blodets
ande, jätten som på miljoner människor hämnades sina egna
oförrätter», såsom Sienkiewicz uttrycker sig i den gent
emot kosackerna något ensidigt orättvisa romanen »Med
eld och svärd». Men Chmielnitskij var något vida mer:
han var en viktig politisk faktor i östra Europa och
hyllades såsom en okrönt monark, t. ex. av Cromwell, vilken i
en latinsk skrivelse hälsade zaporog-hetmanen såsom »den
grekisk-österländska kyrkans överhuvud av Guds nåde,
anföraren för alla zaporogiska kosacker, det polska
adelsväldets skräck och störtare, erövraren av fästningar, det
romerska prästerskapets förintare samt hedningars, judars och
antikrists förföljare».
Men Chmielnitskijs och Ukrainas olycka var att
bundsförvanter voro nödvändiga i den ojämna kampen mot det
ännu övermäktiga Polen, och dessa bundsförvanter gjorde
inga offer för lillryssarnas skull. Redan 1650 hade han
kastat sina blickar på den svenska stormakten för att där finna
understöd i sina planer mot Polen. Två kosacker i tatarisk
förklädnad anlände då till Stockholm, och samma år begav
sig Johan v. Meijer från Stockholm till Krim. Såsom
mellanhand tjänstgjorde den polske underkanslärn Radziejowski,
vars sändebud till Chmielnitskij dock uppfångades på
vägen. Efter slaget vid Batog [1652] sände Chmielnitskij till
Stockholm för underhandling två kaptener, svenskar till
börden, som tjänat i polska armén, men tagits tillfånga, och
1653 anlände en igumen (kloster-abbot) från Aten vid namn
Daniel de Graecani (adlad 1657 under namnet Oliveberg),
enär drottning Kristina »intresserade sig för det grekiska
språket».
Detta var ju också sant, men Gustav Adolfs dotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
