Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Krycka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
KRYCKA—KRÅKSKYTTE
250
ning av krutladdning. Vanligen är
krutmåttet ställbart, i det skopan
bildas av två cylindriska partier, det ena
instucket i det andra. Vid laddning
med röksvagt krut bör man dock
alltid väga krutladdning.
Krycka, se Kråkskytte.
Krypskytte, motsats till jakt.
Kråka, se Kråkfåglar.
Kråkfåglar, fam. Corvidae. De
största tättingarne med en vinglängd av
minst 140 mm. Näbben kraftig.
Tar-serna baktill till största delen täckta
av långsgående skenor. Fötterna
grova. Allätare. Rugga på hösten.
Könen lika. Kråkan, corvus cornix
L., allmän över hela landet, även i de
stora ödemarkerna utefter Torne- och
Kalixälvarna. Kråkan är ett svårt
skadedjur både inom växt- och
djurvärlden. Den lilla nytta hon möjligen
gör genom att understundom
bortplocka några skadeinsekter är av ingen
betydelse i jämförelse med den skada
hon åstadkommer på fågelägg och
fågelungar, harar m. m. Då kråkstek
dessutom är fullt användbar till
människoföda bör kråkjakten bedrivas
efter helt annan, större måttstock än
tillförene. (Se Kråkskytte.) Svarta
kråkan, C. corone L., är helsvart
med blåaktig metallglans. Vinglängd
305—330 mm. Ersätter i mellersta och
västra Europa den vanliga grå kråkan,
med vilken hon på gränsområdena
bildar bastarder. Sådana liksom
stamformen förirra sig stundom till
Sverige. Bastarderna likna gråkråkor mer
1. mindre spräckliga med svart. R
å-k a n, C. frugilegus L., är helsvart
med violett metallglans. Äldre fåglar
ha en grå fläck kring näbbroten, där
borst och fjädrar bortnötts. Vinglängd
300—330 mm. Häckar hos oss
kolonivis i de sydligare landskapen. Nyttig
fågel som bör skyddas. Korpen, C.
corax L. Helsvart med blåaktig till
brunviolett glans. Vinglängd 400—455
mm. Häckar sparsamt över hela lan-
det i höga träd eller i klippor. K
a-j a n, Coloens monedula L., har
huvudet ovan blåsvart, sidorna, nacken och
halsen grå, under mörkgrå.
Ryggvingar och stjärt svarta med metallglans.
Vinglängd 230—250 mm. Häckar
kolonivis här och var upp till Jämtland.
I de lunder, där hon är i färd med att
uttränga stararna, bör hon
bortskju-tas. Nöt kråkan, Nucifraga
ca-ryocatactes L., är brun med vita
fläckar. Ving- och stjärtpennor svarta, de
senare med vita spetsar. Häckar här
och var i täta granar. Ägg 3—4
grön-1. blåvita med glesa bruna fläckar, 32
—37 : 21—26 mm. Somliga år
allmännare. Skatan, Pica pica L.
Allbekant fågel. Bör ej tillåtes öka sig
för starkt, då hon är en ganska svår
plundrare av småfåglars ägg och
ungar. Nötskrikan, Garrulus
glandarius L. Rödgrå och grå.
Huvudets fjädrar förlängda. Allmän i
skogstrakter. Lavskrikan, Cractes
infaustus L., grå, rödbrun och
rostfärgad. Stryker omkring och häckar i
Norrlands skogar. Se även Kråkskytte.
Kråknedan, en bland allmogen
gängse benämning på det nedan som följer
på första nyet i april eller efter
Tibur-tii dag, 14 april. (Enl. andra är
kråk-nedanet de första nedanet i maj.) En
allmän folktro är att växtligheten i
kråknedan et står stilla, men att under
det på kråknedanet följande
"villinge-ny" växer mera på en dag än eljest
på fjorton.
Kråkskytte för uv är en mycket
omtyckt jakt. Grundidén för densamma
är att låta jägaren på en undangömd
plats kunna skjuta ner de kråkor,
skator m. fi. som lockas till stället genom
åsynen av den hatade fienden. För
denna jakts rationella bedrivande bör
man anlägga en skjutkoja att dölja sig
i. Denna kan göras på mångahanda
olika sätt, blott den motsvarar sitt
ändamål. Likgiltig är däremot ej
platsen för densamma. Kojan måste ligga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
