Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
HÅRD—HÖGDAHL
182
geln håller väl, i motsatt fall.
En hund hålles kort, då han ej
får söka långt ut; även då han
behandlas ganska strängt. H. skott, om
ett kulgevär, då samtliga på lagom
avstånd mot ett föremål avskjutna
kulor träffa ganska nära varandra.
Hård säges en hund vara, då han har
styft lynne. En stövare kallas även
hård, om han under drev skäller
jämförelsevis obetydligt och ej börjar
driva på spåret, förr än djuret är
uppsprunget; motsatsen lös. Hårda
h a g e 1, d. ä. sådana hagel som vid
tillverkningen gjorts hårdare än
vanliga blyhagel, vilka benämnas
mjuka. Hård är även den hund
som ej lyder och på vilken ej biter
något straff. Har man tålamod och
orubbligt lugn vid dressyren, kan
även en hård hund bli lika bra
bruks-hund som en vek.
Hårdsk juten. Ett djur säges vara
hårds k jutet, då det behöver
ett kraftigt skott för att kunna dödas.
Hårrem, hårbeklädnaden på en
hund; fin h.; grov h.
Hårdtryckt» säges om ett gevärslås,
då hanen icke lätt nedfälles ur
helspänn.
Hacka, fåglars fortplantning,
bobyg-gande, äggläggning, ruvning,
kläckning och ungarnas uppfödning.
Häcktid, den tid under vilken fåglar
häcka. Se d. o.
Häger, se Hägrar.
Häger, S., tandläkare, jägare,
kennelman.
Hägrar, fam. Ardeidae.
Purpur-hägern, Ardea purpurea L., med
övervägande roströd eller rödbrun hals
har skjutits några ggr. i södra och
mellersta Sverige, grå hägern, A.
cinerea L. med lång svart nacktofs
och gul näbb, häckar numera endast
i några spridda kolonier i Skåne,
Halland och Blekinge. Ägg 3—5, blågröna,
58—62 : 42—44,5 mm.; Vita hä g e r n,
Herodias alba L., helvit utan nacktofs,
svarta ben, vinglängd 340—440 mm.
några ex. skjutna i Sverige;
natthägern, Nycticorax nycticorax L.,
med panna och huvudsidor vita, gula
ben och svart näbb. En gång skjuten
i Sverige; Rördrommen,
Bo-taurus stellaris L., har den
gröngul-bruna näbben kortare än tarsen, som
är kortare än mellantån. Huvudet
svart, kroppen gulspräcklig.
Vinglängd hanen 315—350 mm., honan 280
—300 mm. Ben gulgröna. Häckar
troligen ännu i Sverige. Ägg 3—5
oliv-grå 1. grågula, 5a—57 : 37—40 mm.
Dvärgrördrommen,
Ixobry-chus minutus L. med grönsvart,
glänsande rygg, gröngul näbb och
vinglängd av 136—159 har erhållits några
ggr. i Sverige.
Hälsing» benämning på yngre
ejder-hane.
Hämpling, se Finkfåglar.
Hänga samman, hundars, vargars
och rävars under parningsakten.
Denna akt varar mycket länge hos
hunden. Under parningen förstoras de
båda svällmusklerna på hundens penis
så mycket, att ett tillbakadragande är
omöjligt. Hyndans blygdläppar
klämma fast hundens penis så fast, att
akten frivilligt ej kan avbrytas.
Hundarna kunna hänga samman 10 till 30
minuter. När säden utgjutits, slappas
penis och djuren komma lösa utan
svårighet. Våldsamt skiljande av hund
och tik kan åstadkomma svåra
rubbningar i könsorganen.
Härfågel, se Härfåglar.
Härfåglar, fam. Upupidae, äro fåglar
med lång, tunn, något böjd näbb. I
södra Sverige häckar mycket sällsynt
härfågeln, Upupa epops L. med
resbar tofs av långa fjädrar på
huvudet.
Häxkvastar, fågelboliknande
gren-gyttringar på barrträd och björkar.
Högdahl, Thor, f. 79, författare,
jägare, sekreterare i Svenska Natur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
