Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dyrköpt - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
hennes blåa kappa flaxade på den ena axeln :’som
en vingskjuten fågel.
Slagsmålet gjorde dem båda ännu ursinnigare.
De flögo på varandra, bröst mot bröst som två
retade tuppar, betos och klöstes som kattor, tjöto
av ilska och smärta och mörbultade varandra så
grundligt, att hårtestarna flögo åt alla sidor i kapp
med sönderrivna trasor av deras kläder. Slutligen
sleto de sig från varandra med hemskt blixtrande
ögon, flämtande bröst och av flåsandet uppspärrade
näsborrar. ;
Ostap darrade i hela kroppen av harm att han
icke hade krafter att slå ihjäl tsigenaren. »Jag
skulle söndermala dig som snus», tänkte han, »om
inte ryssen hade tappat ut för mycket blod ur mig.»
Hans blodförlust hade i själva verket varit så
stor, att tillfrisknandet gick ganska långsamt. Kraf¬
terna återvände endast småningom, och de bleka
läpparna återfingo icke på länge sin naturliga rodnad.
Härtill kom, att han kände sig som fånge.
Det hav av vass, som från alla sidor böljade kring
honom med röda vågor, lät honom icke slippa ut
ur sitt fängelse.
Då Ostap flera dagar i sträck lämnades ensam,
försökte han gå på sina svaga ben, liksom en fågel¬
unge prövar sina vingar, men märkte till sin sorg
och ledsnad, att han ännu icke så snart hade krafter
att lämna tsigenarnas kyffe. Så mycket mer tid
hade han att studera deras underliga, oroliga lev¬
nadssätt. Hitsa och Radu sovo dagarna i ända,
men om nätterna försvunno de åt okända håll.
Mången natt stördes sömnen och lugnet i kojan
av en plötslig knackning på fönsterrutan, och rum¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
