- Project Runeberg -  I vilt äktenskap : Berättelser från Ukraina /
146

(1909) [MARC] [MARC] Author: Myhajlo Myhajlovytj Kotsjubynskyj Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dyrköpt - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146
och endast i topparna av strån och stänglar susa¬
de det sakta, när de böjde sig av och an.
Ostap tyckte, att de borde hålla sig åt höger;
men Solomija påstod, att de måste gå åt vänster,
mot vinden, att döma av den riktning, vari vassen
böjde sig. Hennes invändningar retade den sjuke,
så att hon måste foga sig efter honom.
De satte sig sålunda i gång. Vägen var svår.
Även för en frisk var det icke lätt att ta sig fram
i dessa snår, som snärjde som spindelvävar, och
att hoppa från den ena tuvan till den andra för
att inte sjunka ner i det bottenlösa kärret. Ofta
måste de kringgå pölar och småsjöar, där Ostap
släckte törsten med kallt vatten och hon fick tvätta
hans feberheta panna. Solomija måste nästan
släpa honom med sig, och gång på gång måste de
rasta för att hämta nya krafter. Ensamma, döds¬
trötta sökte de taga sig fram på detta strandlösa
hav av vass, som gungade över dem med luddiga
blomvippor och brusade med: entonigt prassel. De
gingo länge utan att se någon ljusning, ty över
dem hängde alltjämt det olivgråa molnet, och runt
omkring reste sig de torra, gula stänglarna, som
likasom genom ett under tycktes röra sig jämn¬
sides med dem. Stundom föreföll det, som om
något sprang undan i snåren — kanske en hund
eller en varg, och allt emellanåt måste de med
vedervilja gå ur vägen för dåsiga, av köld nästan
stela ormar, som lågo i klungor bland pölarna eller
makligt slingrade sig kring vassrören.
in gång hörde de uppifrån ett ljud, olikt alla
andra, och märkte då, att en fågelsvärm, förmod¬
ligen vildgäss, flög förbi över deras huvuden. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 13 23:08:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/iviltakt/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free