Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I vilt äktenskap - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
styver i pungen. Oleksandra bakade, lagade mat,
tvättade barnens kläder och fick aldrig tid att
sträcka ut sig. Ungarna tråkade ut henne med
sitt gnäll, och den låga, trånga stugan kvävde henne
som en grav. »Nej, här står jag inte ut längre»,
suckade hon. Bättre att vara lös och ledig än att
fördärva sig med att arbeta för andras barn!
I två veckor knogade Oleksandra som en oxe
under oket, men så försvann lusten att arbeta, och
hon började åter gå på krogen, lämnande allt i
oordning där hemma. Barnen kvedo av hunger;
det var kallt i stugan, ty spisen var oeldad. Men
Oleksandra satt på krogen och lät bjuda sig av
pojkarna. En gång, då hon kom hem något drucken,
ställde hon till ett svårt uppträde: skällde på barn¬
ungarna, mockade gräl med Petro, skrek och rasade
och kunde inte på en lång stund bringas till
reson.
Petro härdade ut den gången, men då det upp¬
repades, brast hans tålamod. Han slog henne så,
att hon knappt kunde resa sig upp från golvet,
och körde ut henne, varpå han reglade dörren.
Förstörd och söndertrasad sprang Oleksandra ut
i trädgården.
Det var töväder. Den blöta snön hade fallit
hela natten på den våta marken och lade sitt vita
täcke över allt. En tät gråblå dimma svepte sig
kring jorden. Det föreföll som om den olivfärgade
himlen hade sjunkit ner och välvde sig så lågt,
att det knappast var mer än hundra fot dit upp.
Men denna lilla kupol omslöt en underbart vacker
vrå. Träden, som av de kalla höstvindarna be¬
rövats sina löv, hade åter klätt sig i en yppig vit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
