Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 SÖNDAGEN EFTER NYÅR
låtelse, förlåtelse — det är evangeliet, som ljuder ut från hans
kors. Frid, frid hviskar det till de betungade och fridlösa.
Men ännu ett gömmer Johannes’ vittnesbörd.
Det är stort, omätligt, ofattligt stort hvad Guds son gjort
för oss såsom Guds lamm. Må vi i ödmjuk tro stilla hvila vid
det. Det är klippan, som står fast, hur det än svallar och
brusar. Men han vill också göra något stort med oss. Må vi i
tacksam tro sträcka oss ifrigt därefter. Johannes hade sett Anden
såsom en dufva sänka sig ned från himmelen och förblifva öfver
honom. Och så vittnar han på grund af hvad den som sändt
honom till att döpa i vatten hade sagt till honom: »Han är den
som döper i helig ande.»
Jag frågar till en början endast: behöfver du det dopet, dopet
i helig ande? Det rätta svaret måste blifva: för visso, jag
behöfver det till allt, till allt. Helig ande från Gud, det är dock
välsignelsen för det inre lifvet framför hvarje annan. Hur
sättes det icke likhetstecken mellan de båda i det
gammaltestamentliga löftet: »Jag skall utgjuta vatten öfver de törstiga och
strömmar öfver det torra; jag skall utgjuta min ande öfver din säd
och min välsignelse öfver dina telningar» (Jes. 44: 3). Törstar
du därefter? Löftet gäller, såsom du hörde, icke blott »det torra»,
som ju alltid behöfver regnet, utan »de törstiga», dem som
känna behofvet och längta efter välsignelsen.
Om du behöfver det, om du törstar därefter, »han är den
som döper i helig ande.» Böj knä, böj knä, tro och bed i tro:
»Herre, döp mig, Herre, döp mig!» Och böj ofta knä och bed
så i bidande tro!
Så hafva vi sett något af den af Fadern enföddes härlighet,
hvad han i kärlek gjort för oss, hvad han i kärlek vill och kan
göra med oss.
Men tyvärr — han är i sin storhet, i sin kärleks rikedom
okänd för många, många eller åtminstone föga känd af dem. Ha
då icke du och jag en uppgift gent emot dem? Och ligger det
icke makt uppå, att vi fylla den?
Du måste för din del sanningsenligt säga med Johannes: »Jag
kände honom icke; men —.» Det fanns en tid, då han igke
heller af dig var verkligt känd, då ett täckelse hängde öfver ditt
hjärta. Du såg icke hans härlighet, åtminstone icke såsom den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
