Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - V - Vistnu ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
perdere di —, förlora ur sikte; guanto la
— porta, så långt ögat kan nå, utom
synhåll ; pagabile a —, (hand.) betalbar a vista;
due mesi a —, på två månaders sikt;
conoscere di —, kanna till utseendet.
Vistnú sm., (myt.) Vischnu.
Vfsto I. pp. af vedere; ben —, gärna sedd,
omtyckt. — II. a., liflig, hurtig, rask. —
III. sm., påteckning på pass ; ci vuole il
— del console, konsuln måste teckna på
(visera) passet.
Vfstola sf., (geogr.) Weichsel.
vistosaménte adv., på ett i ögonen fallande
satt.
Vistositá se abbadia.
Vistóso a., påfallande, synlig, ögonen
fallande, ståtlig, präktig ; lysande, grann,
bjärt.
VisUåle a., syn-. — sf., syn; utsikt.
Vfta sf., lif, lefnad, lefverne, [handel o.]
vandel; lifstid; lifskraft; [lifs]uppehälle ;
lefnadsbeskrifning ; lefnadshistoria, -öden;
Jefnadssätt växt. kropp, lif, midja; a —
[idurante], — naturai durante, på 1. för
lifstid; essere in —, vara vid lif, lefva;
uscire di — dö, köla af ; pena la —, vid
dödsstraff; ne va la —, det gäller lifvet,
det straffas med döden ; donar la — a,
skänka ngn lifvet, benåda, skona ngns lif;
far — ritirata, föra ett stilla lif, lefva
tillbakadraget ; furbo per la —, ärkeskälm ;
a mezza —, om lifvet; — e miracoli di
uno, ngns görande o. låtande, ngns hela
lif.
Vitálba sf., (bot.) hundrofva.
vitáie a., lifs-; (läk.) född vid lif, med
lifskraft; spiriti vitali, lifsandar.
vitalitá sf., lifskraft ; lifaktighet.
Vitaiiziáre va., insatta som lifränta.
Vitalizio a., lifstids-. — sm., lifränta.
vital ménte adv. , på ett lefvande sätt.
Vitáre se evitáre.
vite sf., (bot.) vin[träd, -stock, -ranka]; 0
skruf; — bianca, hundrofva; acqua [di]
—, brännvin ; — maschia, gängtapp ; —
femmina, skrufmutter, matris ; serráre,
chiudere a —, skrufva till ; a —,
skruffor-mig, spiral-, vindel-; — perpetua 1.
continua. evighetsskruf, skruf utan ända.
Vitèlla sf., kviga ; kalfkött.
vi te I létto, vitellino sm., liten, späd kalf.
Vitéllio sm., (hist.) Vitellius.
Vitéllo sm., kalf; kalfskinn; — marino,
sjö-kalf.
Vitérbo sf., (geogr.) stad i mellersta Italien,
vitévole a., lifs-, lifvande,
viticchio sm., (bot.) vinda; vinskott.
Viticcio sm., (bot.) klänge, rotskott ; vinskott;
lampett, på vägg fästad ljusarm ; (i //.)
stängel på korintisk kapitäl.
Vitichindo sm., (hist.) Wedekind, Wittekind.
Viticolo a., vinodlings-.
Viticoltóre sm., vinodlare,
viticoltåra, viticultura sf., vinodling.
Vitifero a., vinbärande, vinrik.
vitigno sm., vinstock.
Vito sm., (np.) Vitus, Veit.
Vitodáro sf., (geogr.) Winterthur.
Vitreo a., glasartad, -aktig, -lik, glas- ; umore
—, glasvätska [i ögat].
vitrióiico a., vitriol-.
Vitriólo sm., vitriol; [olio di] —, vitriololja;
— bianco, zinkvitriol.
Vitrtivio sm., (hist.) Vitruvius (rom. arkitekt
116—26 f.: Kr.).
Vittenbèrga sf., (geogr.) Wittenberg.
Vittima sf., offerdjur, slaktoffer; (fig.) offer
(di för),
vittimáre vn., offra.
Vitto sm., föda, kost, näring ; lifsmedel,
lifs-förnödenheter; il — è caro,
lefnadsomkostnaderna äro dyra, det är dyrt att lefva ; —
ed alloggio, kost o. logis.
Vittóre sm., (np.) Viktor.
Vittóre se abbadia.
Vittória sf., seger; riportar la —, vinna
seger; cantar —, triumfera, jubla.
Vittória sf., (np.) Viktoria.
Vittoriále a., seger-.
Vittório sm., (np.) Viktor,
vittoriosaménte adv., segerrikt.
Vittorióso a., segrande, segerrik, -säll.
vittovåglia, vittuåglia se vettovaglia.
Vituperábile a., klandervärd, skymflig, skam-
Hg-
vituperáre va., klandra, tadla, förebrå,
smäda, vanära, -hedra, brännmärka,
misskreditera, skymfa; nedsöla, -smutsa.
Vituperazióne sf., vanärande, skymf[ande],
skam.
vituperèvole se vituperábile.
vituperevolménte adv,, skamligt.
Vitupér[i]O sm., skymf, smädelse ; skam,
vanära ; skamlighet, skändlighet, skamlig
handling; smuts, snusk, ohyra.
Vituperosaménte adv., skamligt; skymfligt.
Vituperóso a., skamlig, skändligt skymflig.
vanhedrande.
Viüzza sf., liten, trång gata, gränd ; [fot]stig,
gång.
viva I. interj., [länge] lefve I hurra [för] I —
il rei lefve (Gud bevare) konungen!
—-II. sm., vivat, lefverop, hurra; i — ef
allegrezza, hurraropen, glädjeropen,
vivacchiáre vn., lefva smått, i knappa
villkor.
viváce a., lifskraftig ; liflig, liffull ; rask, va
ken, pigg; (bot.) långlifvad.
vivaceménte adv., lifligt; häftigt, kraftigt,
vivacitá sf., liflighet, lif; häftighet, ifver
hetta.
vivágno sm., list, kant, stad; brädd, kant,
rand.
viváio sm., fiskdamm; trädskola, plantskola,
vivaménte adv., lifligt, ifrigt, varmt,
innerligt; fort, raskt,
vivánda sf., [mät]ratt, anrättning; mat.
vivandièra sf., vivandière fsm., marketen-
terska, marketentáre.
vivénte I. a., lefvande; (om gata:) liflig;
(om vatten:) rinnande; in suo —, i hans
(hennes) lifstid; så länge han (hon) lefver
(lefde). — II. sm., lefvande varelse,
människa.
vivere I. vn., lefva (di af, på) ; äga bestånd,
fortvara ; tillbringa sitt lif; uppföra sig ; bo ;
— bene, lefva godt, ha goddagar; föra ett
dygdigt lif, en oklanderlig vandel ; — dt
per di, lefva för dagen, ur hand i mun;
— a speranza, lefva på hoppet; — del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
