Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - sentimento ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
•entiménto sm., känsla, sinne ; känsel ;
uppfattning, mening, tanke, åsikt; tänkesätt;
känslighet, känslofullhet ; omsorg,
uppmärk-samhet, ifver, håg, lust; uttryck; uscire
del —, bli tokig, förlora förnuftet; cavar
di —, bedöfva ; perdere i sentimenti, falla
i vanmakt,
•entina sf., £ kölrum; kloak; (fig.) tillhåll
för slödder, dypöl, uselt näste,
sentinèlla sf., ⚓ [ut-, vakt]post, skiltvakt;
postande, vaktgöring, vakthållning; &
utkik; fare la —, stå på post; vara på
utkik.
sentire I. va., känna, förnimma, ha känsel;
erfara, uppfatta, uppskatta, värdera,
sen-tera; vara känslig, mottaglig, tacksam för;
känna på sig, veta med sig, vara
medveten om, inse; höra; lyssna till; lukta på,
ha I. känna lukten a.: hafva smak, smaka
af ; röra, taga på ; lukta, smaka ; tåla, lida;
— troppo di si. ha för stora tankar om sig;
— bette una cosa, finna nöje i ngt ; farsi
—, göra sin mening gällande; göra sig
gällande, ~si, känna sig (bene frisk, bra,
väl); känna sig själf, sitt värde, sina
krafter; kännas, låta känna sig; — di fare
una cosa, känna sig hågad att göra ngt;
come si sent e i hur står det till ? sentirsela,
vara upplagd. — II* vn., känsla, sinne;
uppfattning, mening.
sentita sf., känsla; hörsel; slughet, list; lo
so per — dire, jag har hört det berättas,
sentitaménte adv., med mycken känsla,
känslofullt; uppriktigt; hjärtligt, af hjärtat;
försiktigt, klokt,
sentito a., uppriktig, innerlig, hjärtlig; klok,
försiktig.
sentóre sm., lukt; antydan; spár;
kännedom; larm; avere — di, få nys om, vädra
upp, komma under fund med; far —, göra
buller.
Sènza prep., utan [att], förutan; utom; om
ej... hade varit, etc.; — modo, omåttligt;
senz’altro, utan vidare ; utan tvifvel; kort
o. godt; — più, utan vidare; — di. utan;
far —, undvara, vara utan.
eepaiuóia sf., (zool.) gärdsmyg,
separábile a., skiljbar, som kan [åt]skiljas.
separaménto sm., [af-, åt]skiljande &c.
separare va., [af-, från-, sär-, åt]skilja; skilja
från hvarandra, skilja åt, göra skillnad på,
emellan ; [af]dela, skifta ; söndra, framkalla
oenighet mellan; ligga emellan. ~si,
skilja sig &c.; skiljas [åt]; upplösas, dela sig.
separataménte adv., särskildt, åtskils, hvar
för sig.
separatista sm., separatist,
separativo a., frånskiljande, afsöndrande.
separatóre a., afskiljande, afsöndrande. —
sm., separator,
separazione sf., [af-, åt]skiljande &c. (se
separáre); skilsmässa; söndring,
sepelllre se abbadia.
sépia se seppia.
sepolcrale a., graf-, begrafoings-, graflik;
silenzio —, dödstystnad,
sepolcréto sm., grafplats, grift; — di
famìglia, familjegraf.
sepólcro sm., graf, grift; — imbiancato,
(fig.) skrymtáre, skenhelgon.
Italiensk-svensk ordbok.
sepólto a. o. pp. (af sepellire), begrafven ;
förborgad, dunkel, obekant,
sepoltuário sm., register öfver [-[familje]graf-varna.-] {+[familje]graf-
varna.+}
8epcltúra sf., begrafning; likbegängelse;
likprocession ; begrafningsplats, graf[plats];
dar — a. begrafva,
seppelliménto sm., begrafning, jordande
&c.
seppellire va., begrafva, jord[fäst]a;
ned-gräfva; fördjupa; (fig.) gömma, dölja,
förborga. ~si, (fig.) draga sig ur världen ;
fördjupa sig.
seppellitóre sm., begrafvare; dödgräfvare.
Séppia sf., (zool.) bläckfisk ; sepia (svart
färgämne),
seppólto PP. af seppellire.
sepulcr... se sepolcr...
sequèla sf., följd, rad; resultat ; lång ramsa,
sequènza sf., svit (i kortspel),
sequestraménto sm., kvarstad, beslag;
olaglig inspärrning.
8equestráre va., (jur.) lägga (göra) beslag
på. taga i beslag, sekvestrera ; olagligt
inspärra 1. instänga; aflägsna, afskilja,
sequestrário sm., en som har beslagsgods
i förvar, takesman.
sequestrazióne sf., sequèstro fsm.,
sekve-strering, beläggning med kvarstad;
kvarstad, beslag; olaglig inspärrning;
beslagtaget gods; sotto —, belagd med kvarstad,
ser se abbadia.
séra sf., afton, kväll ; natt ; da —, på
aftonen; verso —, vid nattens inbrott.
Seráfico a., serafisk.
serafino, sérafo sm., seraf[im],
serále a., afton-,
seralménte adv., hvarje afton,
serata sf., afton, kväll; recett, [-benefis[före-ställning],-] {+benefis[före-
ställning],+} inkomst af en teaterföreställning,
seratánte sm. o. sf., recettagare,
recetta-gerska.
serbáre va., för-, bevara ; gömma [på], [bi-]
behålla, ha i beredskap ; låta ligga ;
uppskjuta. ~si, arta sig.
serbatóio sm., gödställe för fjäderfä; [-[vat-ten]behållare,-] {+[vat-
ten]behållare,+} cistern ; växthus ; (järnv.)
tender.
Sérbia sf., (geogr.) Serbien.
Sèrbo I. sm., vård, vakt, förvar; dare in —,
lämna i förvar; avere in —, ha i förvar;
tenere in —, gömma på, ha i beredskap,
låta ligga. — II. a. (sm.), serbisk, serber.
Sére sm., (ford.) herr[e]; titulus; ser faccenda,
fjäsk er; ser margotto, ser mestola. dumbom,
dummerjöns.
serenáre va., komma att klarna ; lugna,
stilla; & tillbringa natten i det fria under
vapen, ~si, klarna upp.
serenáta sf., serenad,
serenissimo a., »durchlauchts», högboren
(furstlig titel); la Serenissima, republiken
Venedig.
serenitá sf., [lugn o.] klarhet; (fig.) lugn,
sorgfrihet ; (såsom titel :) »Durchlauchts.
seréno I. a., [lugn o.] klar; (fig.) lugn,
sorgfri ; blid ; gotta serena, (läk.) svart starr. —
II. sm., aftondagg; [lugn o.] klar himmel,
luft; al —, under bar himmel,
sergénte sm., (ford.) städs-, rättstjänare;
I»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
