Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - R - rilassatezza ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rilassatézza sf., se rilassamento.
rilassativo a., (läk.) afförande ; slappande.
rilassazióne sf., se rilassamento.
rilásso a., slapp, matt.
rilastricáre va., åter stenlagda, lägga om.
rilaváre va., tvätta om, skölja 1. skura om.
rilavoráre va., omplöja; omarbeta,
rileccare va., slicka om igen; (fig.) [alltför]
omsorgsfullt utarbeta,
rilegaménto sm., inbindning; bokband.
rilegáre va., åter hopbinda; binda in, häfta
in; förvisa,
rilegáto a. o. PP„ inbunden,
rilegatóre sm., bokbindare,
rilegatóre sf., inbindning; bokband.
rilèggere va., läsa om [igen],
rilentaménto sm., slak-, slappnande,
slapphet; minskad ifver, kallnande.
rilénte, rilénto (a) adv., stilla, sakta;
försiktigt, varsamt,
rilessáre va., koka om [igen],
rilesslre vn., koka en gång till.
riletamáre va., (agr.) omgödsla.
rilevaménto sm., upplyftande, lyftning,
höjning ; upptagande ; noggrann uträkning ;
upp-, återstudsning; & resning; pejling,
riktning, höjd.
rilevánte a., betydande, ansenlig,
rileváre va., [åter] upplyfta, -resa, -ställa,
-sätta, -taga, -hjälpa, -rätta; lyfta, hålla,
vika upp ; höja, göra högre ; hjälpa (sätta)
på fötterna ; sätta mera smak på, ge högre
smak åt, höja smaken på, göra pikant ;
pigga upp, ge [mera] lyftning åt, [upp-j
egga, lifva; lugna, trösta; pejla,
förfånga; [för]höja, fästa sig vid, fästa
uppmärksamheten på, taga fasta på, märka,
observera, påpeka, anmärka ; godtgöra,
hålla skadeslös; bestämma läget a.: aflösa
[en vakt] ; uppfostra. — vn., uppgå,
belöpa sig ; betyda, vara af vikt 1. betydelse ;
skjuta fram, ut, stå ut, vara utstående; —
da, lyda, höra under, bero af. ~si, resa
&c. sig [upp] igen, åter; stiga, stå upp
[igen]; (fig.) åter resa sig, [åter]hämta,
repa sig; taga sig, gå bättre; ångra sig;
framgå ; come rilevasi da, såsom framgår
af...
rilevataménte adv., i relief,
rilevaticelo sm., uppkomling,
rilevato a-, upplyftad &c.; upphöjd;
förskönad. prydd. — sm., [upp]höjning, höjd ;
knöl, utsprång, svullnad,
rilevatóre sm., räddare, befriáre,
rilevazióne sf., upplyftande &c.;
återställande i sitt förra skick,
rilévo, rilièvo sm., upphöjdt [bildhuggar-]
arbete, relief; (grav.) upphöjning; (mål.)
utstående, framstående, lyftning öfver
duken; (fort.) stormhöjd; (fig.) vikt,
betydenhet ; ära, anseende ; (i pl.) öfver-,
kvarlefvor [efter en måltid] ; in —, i relief ;
figura di tutto —, helupphöjdt arbete ;
mezzo —, halfupphöjdt arbete; basso —,
half-upphöjdt arbete; basrelief; cosa di —, en
viktig, betydande sak; dar — a. mettere
in —, gifva betydenhet åt.
rillglóne se abbadia.
rilimáre va., omfila. -putsa, -polera,
rflla sf., (anat.) førhud,
rilodáre va., berömma på nytt.
rilordáre va., å nyo nedsmutsa,
rilucènte a., glänsande, blänkande,
ri lucentézza sf., återgians.
rilucere vn., blänka, skina, skimra, glänsa,
lysa ; non è tutt’oro quel che riluce, det är
ej allt guld, som glimmar,
rilustráre va., omputsa, -polera,
riluttánte a.. motbjudande; motsträfvig,
stridig.
riluttánza sf., mot-, vedervilja,
rima sf., rim; vers; (äfv.) springa, spricka;
rime obbligate, bouts-rimés (gifna rim, som
på lek ifyllas till verser) ; rispondere per
le (alle) rime, ge svar på tal, sjunga ut;
far —, rimma ; ci va di —, det rimmar ;
scrivere in —, skrifva vers.
rimacináre va., ommala.
rimaledire va., å nyo förbanna,
rimandáre va., skicka, sänd i igen, tillbaka;
återkasta ; åter-, hem-, bortskicka ; affärda,
-visa, afskeda; hänvisa; uppskjuta; (skolt.)
underkänna, kugga ; —la giù, tiga med de
häftiga ord, som man är färdig att rikta
till ngn.
rimándo sm., återsändande &c.; hänvisning,
(boktr.) nottecken ; di -, å nyo» än en
gång, åter igen; till svar.
rimaneggiaménto sm., lagning &c.
rimaneggiáre va., åter handtera, känna på;
laga, reparera; omarbeta,
rimanénte sm., rest, återstod ; il —, det
öfriga ; del (nel) —, för öfrigt,
rimanènza sf., vistande, vistelse; rest,
återstod ; återstående skuld ; — di mercanzia,
kvarvarande lager,
rimanére vn., [kvar]stanna, -dröja, -blifva,
-stå, uppehålla sig, vistas, [för]blifva;
återstå, bli öfrig, vara kvar; ligga, vara [-[belägen[-] {+[be-
lägen]+} ; afhålla sig, upphöra ; blifva på
platsen, stupa [i en bata[j] ; bli slagen af
förvåning ; bero ; se rimanesse da me, om
det berodde på mig ; — in forse, tveka ;
— d’accordo, blifva (vara) ense om ; —
debitore, stå (stanna) i skuld (hos ngn) ; —
confúso, komma af sig ; questo gli rimane
sullo stomaco, (äfv. fig.) han kan ej smälta
detta ; — meravigliato, förundra sig ; —
di sasso, stå slagen [af förvåning] ; —
morto. bli dödad, dö ; — ferito, bli sårad ; —
con un palmo di naso, få stå med lång
näsa; — al disopra 1. al disotto, vara
öfverlägsen 1. underlägsen, blifva den
vinnande 1. förlorande; rimanerci, bli lurad,
råka i fällan; rimanersi di far una cosa,
upphöra att göra ngt.
rimangiare va. o. vn., äta om igen.
rimante a.. som rimmar. — sm., se
rimatore.
rimantenére va., i nyo vidhålla &c. (se
mantenere).
rimarcábile a., märkvärdig, märklig,
anmärkningsvärd; ansenlig, betydande,
rimarcáre va., an-, bemärka, lägga märke
till, gifva akt på, iakttaga,
rimarchévole se rimarcabile.
rimárco sm., anmärkning; vikt.
rimáre vn., rimma [sig],
rimargináre se rammarginare.
rimario sm., rinufortcckning, -lexikon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
