Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - P - posta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pósta {uttal» med ßppet o) sf., skjutsinrättning,
skjutshåll ; post, -inrättning, -verk,
-kontor, -hus, -diligens, -bud ; korrespondens,
post ; insats [i spel] ; bakhåll ; vaktpost,
ställe där ngn är posterad [under en jakt];
(hand.) post; spár, märke ; tillfälle, [-[lämplig[-] {+[lämp-
lig]+} tid; [aftaladt] möte; mötesplats ; (ibi.)
bön, önskan ; correre la —, åka 1. rida med
posthästar ; ferma in —, poste restante ; le
Regie Poste, Kungl. Poststyrelsen ; a —
corrente, per omgående ; fare la —, ligga
1 försåt, ligga på lur; dare la — ad imo,
stämma möte med ngn [på ngt visst stäl[e];
a [bel[a] —, med flit, afsikt, uppsåt ; di —,
genast ; direkt ; di questa —, f af denna
storlek, så här stor.
poståie I. a., post-; ufficio —, postkontor ;
francobollo —, frimärke ; cartolina —,
brefkort; vaglia —, postanvisning. — II. sm.,
ordinarie postbud, -vagn, -tåg.
postáre va., [ut]postera, -ställa; placera. —
vn. o. -~si, ställa sig; fatta posto,
postcomüne, postcomünio sm., (liturg.) bön
för altaret strax efter kommunionsbönen.
posteggerá va., ligga i försåt för, lura på.
— vn., fara med postdiligensen,
postéggio sm., ståndafgift, -penningar,
postéma sm.,(läk.) bulnad, abscess.
postergare va., lemna efter sig; försumma,
vårdslösa, uraktlåta ; förakta,
pósteri sm. pl., efterkommande, afkomlingar;
eftervärld.
posterióre a., senare [tillkommen, etc.], af
senare datum (a än); bakre,
posteriorménte adv., senare ; efteråt ; — a,
bakom; efter.
posteritá sf., afkomlingar; eftervärld,
postéria se postierla.
posticciaménte adv., falskt, löst &c. (se
posticcio).
posticcio a., lös[-]; efteråt tillsatt; falsk,
oäkta; [blott] för tillfället; (fig.) icke på
sin plats ; capelli posticci, löshår.
posticlpáre va., sätta, flytta tillbaka, efter;
uppskjuta ; sätta senare datum på.
posticipazióne sf., uppskjutande, uppskof,
dröjsmål,
postiéri adv., i förgår,
postièrla Sf, (fort.) utfallsport,
postiglióne sm., postiljon, skjutskarl, -bonde,
postilla sf., anmärkning i marginalen,
postiiiáre va., sätta anmärkningar i
marginalen till.
postillatóre sm., en som skrifvit
anmärkningar till ett lagverk,
pcstiilatúra sf., anmärkningar i mariginalen
till en skrift,
postino sm., brefbäráre.
pósto I. sm., plats, ställe, rum; ort; [-[bygg-nads]tomt,-] {+[bygg-
nads]tomt,+} -plats; ställning, läge; & [tjänste-]
post ; posto, postering, vakt ; post, syssla,
befattning, plats; plats i vagn, på teater, etc.;
— davanti, framsits; — di fondo, baksäte.
— II. a. o. pp., satt, ställd, lagd &c. (se
Porre) ; belägen, placerad ; förutsatt ;
jämförd.
postochå konj., förutsatt att, i fall ; eftersom,
då ; i så fall.
postrèmo a., sist.
postribolo, postrlbulo sm., bordell.
P08tulánte sm. («.), sökande,
postliiáto sm., postulat; ansökan, anhållan.
póstumo a., efterboren, född efter faderns
död ; (litter.) efterlämnad, utgifven efter
författarens död.
postúra sf., läge, ställning; kroppsställning,
positur; hemligt anslag ; komplott,
postátto adv.: al —, korteligen, nog af,
emellertid. i alla fall.
potábile a., drickbar, dricks-,
potaiuóio sm., liten trädgårdsknif.
potaménto sm., klippning, huggning;
kvist-ning.
potáre va., (trädg.) [af]kvista ; skära, klippa,
potássa sf., (kem.) kali ; pottaska,
potássico a., (kem.) kalium-,
potássio sm., (kem.) kalium,
potatóio sm., liten trädgårdsknif.
potatúra, potazióne sf., (trädg.) kvistning,
skärning, klippning; afskurna kvistar,
potentáto sm., potentat, härskare ; F mäktig
man.
potènte a., mäktig, väldig, krafdg[t [-verkande],-] {+verkan-
de],+} stark; rik.
potenteménte adv., mäktigt &c.; mäkta,
potentnia sf., (bot.) fingerört,
potènza sf., makt ; stat, rike ; [herra]välde ;
kraft, förmåga, förmögenhet; styrka; (bergsv.)
mäktighet ; (mat.) dignitet, potens; ø drif-,
rörelsekraft ; — zuccherina, sockerhalt.
Potènza sf., (geogr.) stad i Basilikatet
(Syditalien).
potenziale a., indirekt 1. långsamt verkande ;
uttryckande möjlighet, potentiell,
potenzialitá sf., potentiell förmåga,
potenziai ménte adv., potentiellt ; genom
invärtes kraft 1. förmåga,
potenzintérra! interj., för tusan I anfäkta !
besitta 1
potére I. vn., kunna, förmå, mäkta, orka;
få, töras; — essere, vara möjlig[t], kunna
ske; a più non posso, så mycket möjligt
är, af alla krafter; non ne — più, vara
alldeles uttröttad ; segua che puó, hände
hvad som hända vill. — II. sm., förmåga,
makt, kraft ; myndighet ; a tutto —, af alla
krafter; fare il suo —, göra så mycket
som möjligt,
potestá sf., makt, myndighet, välde, kraft.
— sm., se podestá sm.
potestéssa sf., podestá’s gemål.
Potifárre sm., (bibi.) Potifar.
pótta sf., kvinnans könsdelar,
pottiniccio sm., sörja, mörja, mischmasch,
röra; (fig.) röra, oreda, smörja; fusk.
potftto pp. af potere.
póvera sf., tiggerska, tiggargumma,
poveráccio sm., stackars människa, stackare,
poveraglia sf., tiggarpack,
poveraménte adv., fattigt, torftigt & c. (se
povero).
poveréllo, poverétto, poverino a., stackars.
— sm., stackare, stackars människa,
póvero I. a., fattig, arm; torftig; (fig.)
mager; stackars; skral, dålig, eländig-, tarflig1,
ringa; ofruktbar; af-, framliden, salig; —
in canna, utfattig ; — [a] me / ve mig l — II,
sm., fattig[hjon] ; un — di spirito, en
andefattig person.
povertá sf., fattigdom, armod &c. [se povero).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
