Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - P - poltiglia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
poltiglia sf., [mjöl]välling; gyttja, lera. dy.
poltrácohlo sm., föl[unge].
poltrire vn., bli lat, försjunka i lättja, lata
sig, latas ; ligga o. draga sig.
póltro sm., läger, bädd.
poltróna sf., länstol, fåtölj,
poltronácoio sm., dagdrifvare, lätting,
latmask.
poltronággine sf., lättja ; feghet,
poltróne a., lat, lättjefull ; feg, mesaktig. —
sm., latmask ; pultron, kruka, mes; odåga.
poltroneggiare vn., lata sig, latas, göra
ingenting.
poltroneria sf., lättja, dagdrifveri ; feghet,
mes-, krukaktighet.
poltronescaménte adv., lättjefullt ; fegt,
mesaktigt.
poltronésco a., lat, trög; lat-, som hör till
en latmask,
poltroniére, poitroniéro se poltrone.
pólve sf., (poet.) se polvere.
polveráccio sm., fårgödsel ; pudrett ;
kol-stybb.
pólvere sf., damm, stoft ; pulver ; puder ;
[skrif-, strö]sand ; krut ; kolstybb ;
krutdamm ; orologio a —, timglas ; — da
schioppo, krut ; — da cannone, styckekrut ;
tabacco in —, snus ; caffè in —, målet kaffe;
è — pei gonzi, det må man inbilla
bönder; pieno di —, dammig, dammhöljd;
ridurre in —, (fig.) i grund nedgöra ; gettar
(dar, buttar) [lá\ — negli occhi ad uno,
förbluffa ; förblinda, föra bakom ljuset;
alzar la —, uppröra damm ; väcka
uppståndelse ; non ha inventata la —, han (hon)
var ej med, då krutet fanns upp.
polverièra sf., krutbruk ; kruthus.
polverina sf., fint stoft,
polverino sm., skrif-, strösand ; sand-, strö-
dosa; kolstybb; mjölkrut; timglas,
polverio sm., dammoln,
poiverista sm., krutfabrikant, -tillverkare,
polverizzábile a., som kan pulveriseras.
polverizzaménto sm., pulverisering.
polverizzáre va., pulverisera,
polverizzazióne sf., pulverisering.
polveróne sm., tjockt dammoln ; mycket
damm.
polveróso a., dammig, dammhöljd.
polverulénto a., som lätt faller till stoft;
stoftformig, bestående af fint stoft,
polvlscolo sm., (bot.) fint stoft, mjöl.
póma sf., äpple ; — rancia. pomerans.
pomäio, pomário sm., apelskog,
fruktträdgård.
po ni áta sf., pomada, salfva.
pomáto a., uppfylld med äppelträd ;
apelgrå, -kastad,
pomelláto a., apelgrå, -kastad. — sm., apel-
kastad häst.
poméllo sm., litet äpple ; knapp, knopp ;
kindknota; ornament i form af litet äpple.
Pomeránia sf., (geogr.) Pommern,
pomeránio a., pommersk.
pomeridiáno a., eftermiddags-; erano le sei
pomeridiane, klockan var sex på
eftermiddagen.
pomeriggio sm., eftermiddag ; sulle due del
—, kl. s e. m.
Qométo sm., apelskog, äppelträdgård.
pómice sf., pim[p]sten ; (ss. a.:) pietra —,
pim[p]sten.
pomiciáre va., pim[p]sa, polera med [-pim[p]sten.-] {+pim[p]-
sten.+}
pomiciatura sf., polering med pim[p]sten.
pomicióso, pomicóso a., pim[p]stens-, -artad,
pomidóro sm., tomat ; salsa di —, tomatsås.
pomlfero a., äppelbärande.
pomifórme a., äppelformig.
pómo sm., äppelträd, apel ; äpple ; (bot.)
köttig frukt, som innesluter en kärnfrukt ;
0 knapp, knopp, kula; ornament i form
af ett äpple ; — rancio, pomerans ; — della
spada, knapp på värjfäste ; — d’Adamo,
adamsäpple, strupknöl ; — d’amore, tomat,
pomodóro se abbadia.
pómolo sm., knapp på värjfäste,
pomologia sf., pomologi, fruktkunskap,
pómpa sf., pomp, ståt, prakt ; prål, flärd,
braskande, skryt ; (äfv.) pump ; spruta; —
funebre, likståt, likbegängelse ; far — di,
pråla med.
pompáre va., pumpa [ut, upp],
pompeggiáre vn., prunka, pråla, ståta [med
ngt], ~si, kråma sig, stoltsera.
Pompéi, Pompéia sf., (geogr.) Pompeji,
pompeiáno a., pompejisk.
Pompéo sm., (hist.) Pompejus,
pompière sm., brandsoldat ; il Corpo de’
pompieri, brandkåren,
pompón sm., X pompong.
’ pomposaménte adv., praktfullt, med pomp
o. ståt, högtrafvande.
pompositá sf., prakt, ståt, pomp ; braskande,
skrytsamhet.
pompóso a., ståtlig, praktfull ; prunkande,
prålig, högtrafvande.
pónce, poncino sm., grogg, toddy, glögg;
punsch ; poncino di arack, arrakstoddy.
ponderábile a., (fys.) vägbar,
ponderabilitá sf., vägbarhet.
pcnderáre va., [af-, upp]väga; (fig.) öfver-
väga, -tänka, skärskåda,
ponderataménte adv., efter moget
öfvervägande, med mogen öfverläggning,
ponderatézza sf., öfvervägande, -läggning,
eftertanke,
ponderativo a., uppmärksam, tänkande,
ponderatóre sm., vagare,
ponderazióne sf., besinnande, eftertanke,
öfvervägande, -läggning; noggrann
undersökning,
ponderositá sf., tyngd.
póndo sm., tyngd, vikt; börda; (fig.)
betydenhet, vikt[ighet]; [male dei] pondi, (läk.)
rödsot; stoltränga.
ponénte sm., väster ; a — di, väster om ; la
Riviera di Ponente, västra Rivieran
(kuststräckan från Genua till Cannes),
pónere se abbadia.
poniménto sm., på-, tillsättning, läggning &c.
(se porre) ; — del sole, solnedgång,
ponsó sm., mörkrödt, mörkröd färg.
pontáre va., trycka emot, intill, stödja [med
kraft].
pónte sm., bro, brygga ; däck;
[byggnadsställning ; — di barche, pontonbrygga;
— sospeso, hängbro ; — girevole,
svängbro; — levatoio, vindbrygga ; la direzione
di ponti e strade, råg- o. vattenbyggnads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
