Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - P - pirronismo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pirronismo sm., (filos.) Pyrrhos lära 1. den
sceptiska filosofien ; tvifvelsjuka.
Pisa sf., (geogr.) Pisa; soccorso di —, (fig.)
hjälp, som kommer för sent.
pisåno a. {sm.), från Pisa; invånare i Pisa.
piscatório se pescato-rio.
piscia sf., urin ; fare la —, låta sitt vatten,
pisciacáne sm., (bot.) skärffrö (ört),
pisciácchera sf., se piscialletto.
pisciáia sf., F barnslighet, lappri,
pisciallétto sm. o. sf., F barn, som väter
under sig i sängen ; liten flicka, flickebarn,
pisciáre vn. o. va., urinera, kasta sitt
vatten, pinka.
plsciáta sf., urinens afgång ; urin.
pisciatóio sm., pissoir ; nattkärl,
piscina sf., bassin ; vatten kärl i sakristior
(hos katolikerna) ; [fisk]damm ; —
probati-ca, dammen i Bethesda ; essere nella sua
—, vara i sitt esse.
piscio sm., urin.
piscióso a., orenad af urin, urin-,
pisGÓSO a., fiskrik,
piselláio sm., ärtland.
pisellata sf., ärtpuré.
piséllo sm., ärt[a].
piselfóne sm., (fig.) stort nöt, dumhufvud.
Pislstrato sm., (hist.) Pisistratus.
pisolare vn., slumra, halfsofva.
pisolino, pisolo sm., kort slummer, lätt
sömn.
pispigliare vn., hviska; tissla o. tassla.
pispiglio sm., hviskning, hviskande,
pispillória sf., pip, kvitter, kvittrande;
tissel o. tassel,
pispola sf., (zool.) piplärka; lock-, fågel-,
rörpipa ; uccellare a pispole, (fig.) nöja sig
med litet,
pisside sf., (kat.) kärl för hostian,
pissipissáre vn., hviska, tissla o. tassla ;
kvittra.
pissiplssi sm., hviskning, tissel o. tassel,
tisslande o. tasslande;/ar —, tissla o. tassla.
pistácchio sm., pistaclie[kärna]; pistacieträd.
plstágna sf., ⚓ rever, kant [på krage],
pistillo sm., (bot.) pistill.
Pistóla sf., (geogr.) stad i Toskana.
pistóla sf., pistol ; — a più colpi, revolver,
pistoiése sm., jaktknif.
pistolettáta sf., pistolskott,
pistolótto sm., liten pistol,
pistóne sm., ø piston, kolf ; mortelstöt,
stamp; (mus.) horn med klaffar,
pitáffio se abbadia.
Pitagora sm., (hist.) Pytagoras,
pitagoricaménte adv., pytagoreiskt.
pitagórico a., pytagoreisk; tavola
pitagorica, multiplikationstabell,
pitáie sm., nattkärl.
pitico a.: giuochi pitici, (gam. hist.) pythiska
spel (till Apollos ära),
pitoccáre vn., tigga, bettla.
pitoccheria sf., tiggeri, bettleri; nöd.
elände; knussel, knusslande.
pitócco sm., tigrg-are, bettlare ; lösdrifvare ;
guidare. — a., tiggaraktig, usel, eländig ;
knusslig, futtig.
Pittågora m. fl., se Pitagora, etc.
pittima sf., (farm.) omslag ; (fig.) smulgråt,
gnidare; odräglig person.
Italiensk-svensk ordbok.
pittóre sm., målare; (fig.) skildráre,
pittorescaménte adv., måleriskt,
pittorésco a., målerisk, pittoresk, målande,
pittórico a., målar[e]-; pittoresk, målerisk,
pittorúcoio sm., klåpare, kluddare.
pittrice sf., målarinna.
pittura sf., målarkonst, måleri; målning,
tafla; (fig.) målande beskrifning,
pitturáccia sf., kludd[verk], klotter, usel
målning.
pitturáre va., måla [af, ut, öfver]; [öfver-]
stryka, slätmäla.
pituita sf., (läk.) slem[vätska] [i näsan],
pituitário a., (anat.) slem-.
pitultóso a., slemmig, slem-,
più adv., mer, mera ; längre ; dessutom,
vidare, ytterligare, öfver, kvar ; plus ; (ss. a.)
flera, många ; (ss. subst.:) il —, det mesta;
(äfv.) det öfverflödiga; i —, de flesta;
di —, [ännu] nier[a] ; dessutom ; per di
—, till på köpet; non — che tanto, icke
synnerligen mycket ; a — non posso,
af alla krafter, så mycket som möjligt;
senza —, utan vidare; helt enkelt; il di
—, öfverskottet; il — delle volte, oftast;
numero del —, pluralis, flertal ; [tutt’]al —,
på sin höjd ; nè — nè meno, precist, just ;
esserci per di —, vara öfverflödig, onödig ;
andare tra i —, dö, aflida ; di sopra —,
på köpet, öfver skyldighet,
pìùma sf., dun, fjun; [penn]fjäder; plym;
fjäderbolster ; (fig.) säng.
piumáccio sm., örngåtts-, hufvudkudde,
piumacciuólo sm., liten kudde ; dyna ; (kir.)
omslag, kompress,
piumággio sm., fjädrar, fjäderbeklädnad,
piumáre se spiumare.
piumáto a., befjädrad.
piumétta sf., (bot.) bålämne [i frö]; (zool.)
dun.
piumino sm., plym, tofs ; fjäderbuske; aigrett;
pudervippa ; dun-, täckbolster ; liten
fjäderkudde.
piumóso a., af fjäder, dunig; fjäderlik.
piuóio sm., stift, plugg, pinne, påle;
afvi-sare ; — di scala, stegpinne ; scala a piuoli,
krän-, gruf-, vagnstege, handstege; porre
(tenere) a —, låta vänta länge,
piuttósto adv., snaráre, hellre, förr; tidigare;
ganska, rätt [mycket], tämligen,
piva sf., herde-, säckpipa.
piviále sm., mässhake,
pivière sm., (zool.) brockfågel, pipare;
territorial församling, prosteri.
Pizia sf., (hist.) Pythia (Apollos prästinna).
pfzza sf., tårta,
pizzagaillna sf., (bot.) nata,
pizzáre va. o. vn., sticka, stinga, bita,
brännas, svida, reta.
pizzicágnolo sm., hökare; fläsk- o.
korf-handlare.
pizzicánte a., stickande, retande ; (om vin:)
som har en angenämt retande smak.
pizzfcáre I. va., hacka, picka [på]; nypa,
knipa [om, ihop], klämma; (mus.) knappa,
spela ; (fig.) sticka, förarga, reta ; — la
lingua, (om vin :) ha en angenämt retande
smak. — II. vn., sticka, klia [i skinnet] ;
ge stickord; mi pizzicano le mani, p det
kliar i fingrarna på mig [af lust att slåss];
•S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
