Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - M - mucosa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mucósa sf., (anat.) slemhinna,
mucositá sf., slem, slemmighet.
mucóso a., slem-, slemmig, slemaktig,
móda, mudagióne sf., fällning af fjäder,
ruggning; ömsning af skinn,
mudáre vn., fälla fjäder, rugga ; ömsa skinn,
muezzino sm., utropare, som kallar till bön.
múffa sf., mögel; (fig.) högmod, högfärd ;
aver, saper di —, smaka, lukta mögligt,
muff áre vn., mögla.
muffaticcio a., något möglig, som börjar att
mögla; blek o. mager, aftärd, hängsjuk.
muffáto a. o. pp., möglig.
muffétto sm., sprätt,
muffire vn., mögla.
máffo a., möglig.
muffositá sf., mögel ; (fig.) högmod, högfärd,
muffóso a., möglig; (fig.) högmodig,
högfärdig, stursk.
mtifola sf., (kem.) kapell,
mugghiaménto sm., bölande, råmande &c.
mugghiare vn., böla, råma; ryta, vråla;
dána, brusa, tjuta,
múgghio sm., bölande, råmande ; rytande,
vrålande; dån[ande], brus, tjut.
muggine sm., (zool.) slängare (en art
hafsfiske
muggire se abbadia.
muggito se abbadia.
mugherfno sm., (bot.) en art Jasmin,
mughétto sm., (bot.) liljekonvalje; F sprätt,
snobb,
mugnáio sm., mjölnare ; (zool.) [fisk]mås.
mógnere »a., mjöl ka; (fig.) utsuga, preja,
pungslå.
mugolaménto sm., gläfs[ande], skällande &c.
mugoláre vn., bjäbba, gläfsa, [små]skälla ;
(fig.) pipa, gnälla, beklaga sig.
mugolio sm., gläfs, skällande; (fig.) gnäll,
pip.
móia sf., mulåsna; toffel.
mulácchia sf., (zool.) sädeskråka.
mulággine sf., envishet.
mulatta sf., mulattska.
mulattière, mulattiéro sm., mulåsnedrifvare.
mulátto, mulázzo sm. (a.), mulatt[-].
mulésco a., som en mulåsna.
mulièbre a., kvinno-, fruntimmers»; kvinnlig.
mulináio se abbadia.
mulináre va., hvälfva [planer o. d.]. — vn.,
fantisera, fundera, tänka, bråka sin hjärna,
mulináro se mugnaio.
mulinéllo sm., drejstock, vridkäpp; haspel ;
litet kvarnhjul ; liten kvarn ; hand-,
kaffekvarn ; spinnrock ; hvirfvel[vind] ; anslag,
ränker; fare il —, (fäktk.) skvadronera med
värja.
mulino sm., kvarn; — a vento, väderkvarn;
(fig.) sladdertaska ; — a vapore, ångkvarn.
múlo sm., mulåsna; (fig.) envis, egensinnig
person; oäkta son.
múlsa sf., vin blandadt med honung.
mul80 a., honungsblandad.
multa sf., böter, plikt.
multáre va,, pliktfälla, döma till böter.
multicolóre a., mångfärgad, brokig,
multifórme a., mångformig.
multiplio... se moltiplic...
mùltiplo a., mångfaldig, -dubbel. — sm.,
mångfald, multipel.
Italiensk-svensk ordbok.
mùmmia sf., mumie (äfv. fig.),
mummlúcáre va., göra till mumie. —»I,
förvandlas till mumie ; (fig.) utmärglas,
mummificazióne sf., förvandling till mumie;
(fig.) utmärgling.
mùngere se mugnere.
munioipále a., municipal-, städs-; consiglio
—, stadsfullmäktige, magistrat,
kommunalnämnd ; palazzo —, rådhus,
municipio sm., (ford.) stad i Italien med
romersk borgarrätt; (nu :) kommunalstyrelse ;
rådhus, rådstuga ; stadssamhälle,
munificaménte adv., frikostigt,
munificènte a., mycket frikostig, liberal,
munificenteménte adv., frikostigt, med
frikostighet.
munificènza sf., stor frikostighet.
munifico a., frikostig, liberal,
munire va., förse (di med) ; styrka, beväpna,
befästa, förskansa. ~si, beväpna sig, förse
sig (di med),
munizióni sf pl.: — [daguerra], förråd,
ammunition ; — [da bocca], proviant,
munizionière sm., proviantmästáre.
Mönster sm., (geogr.) Munster,
mùnto pp. af mungere. — a., (fig.) mager,
affallen, aftärd, utmärglad,
muóvere I. va., röra [på], flytta, sätta 1
rörelse, drifva ; [upp]väcka, framkalla ; [upp-]
röra, beveka ; förmå ; flytta, taga bort ; börja;
ändra ; — lite (causa) a, börja process med;
— a pietá, röra, beveka ; — il bollore,
börja koka; — il corpo, verka afförande,
lösande. — II. vn., röra [på] sig, vara i
rörelse ; skjuta, sticka upp 1. fram, växa upp,
knoppas, slå ut; uppkomma, uppstå,
härröra, härflyta. ~si, röra [på] sig, vara i
rörelse; flytta sig. maka sig; göra sig
besvär, anstränga sig ; — a compassione,
känna medlidande,
muráglia sf [städs-, försvars]mur.
muragliene sm., stor, tjock mur.
muraiualo a., (zool.) klätter-.
murate a., Vägg-, mur-; corona —, murkrona,
muraménto sm., murarbete, murverk;
murning.
muráre va., [igen-, till-, om]mura ; uppföra,
bygga ; (fig.) F äta utan att dricka ngt; —
a secco, kallmura.
murário a., murar-, murnings-.
murata sf., fästningstorn.
muráto a. o. pp., omgifven af murar; till-,
igenmurad.
muratóre sm., muráre, murargesäll; libero
(franco) —, frimuráre,
muratúra, murazióne sf., murararbete.
murázzi sm. pl., vallar, fördämningar [1 [-Venedig],-] {+Ve-
nedig],+}
murèna sf., (zool.) murena (ålfisk).
muriccia sf., grus, sten ; förfallen mur.
muricciuólo sm., liten mur; utsprång på en
mur.
múrice sm., (zool.) spikklubba (snäcksläkte).
murièlla sf., tekningssten.
müro stn. (i pl. vani, le mura), mur; vägg;
(fig.) skydd, försvar ; — divisorio, mellan-,
brandmur ; le mura d’una cittá,
stadsmurarna, en stads befästningar; le mura
domestiche. hemmet, familjelifvet ; essere 1.
stáre a m* a ligga, vara nära [inti[l] ;
ff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
