- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
305

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - L - lussuriare ... - M

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


ltl88Uriáre vn., föra ett utsväfvande lif,
lefva i utsväfningar,
lussuriosaménte adv., otuktigt, lideriigt.
IU88Urió80 a., otuktig, Mderlig, kättjefull;
yppig, praktälskande,
lóstra sf., håla ; förställning, hyckleri ; sken,
utseende; grimas.
(U8tråle a., renings-; som varar ett lustrum
(5 år), som återkommer hvart femte år.
lustraménto sm., glanskning &c.
lustráre va., glans[k]a ; glacera; ge glans åt
[kläde]; satinera; blanka, putsa [skodon];
(fig-) göra berömd. — vn., glänsa, blänka,
skina.
lustrascárpe, lustrastiváii sm., skoputsare.
lustratóre sm., en som sätter glans på
tyger &c.
lustratóre sf., glanskning &c.
lustrazióne sf., reningsoffer.
lustrévole a., glänsande, glatt,
lustrézza sf., glans, glansighet.
lustrino sm., glanstaft, glansigt tyg; guld-,
silfverlan, glitter; poler-, glättsten, -ben;
skoputsare.
lústro a., glatt, glänsande, blank; glacerad,
glansig, satinlik. — sm., glans ; prakt ;
A-delhet, ädel börd ; polityr, appretyr,
appretering ; lustrum (tidrymd af 5 år) ; håla ;
läger ; ‡ ljuskrona ; dare il etile stoffe, 0
genom pressning ge glans åt kläde,
lustróre sm., glans.
luteranésimo, luteranismo sm., lutherska
läran.
luteráno a., luthersk. ■— sm., lutheran.
Lutéro sm., (hist.) Luther (1483—1546).
lóto sm., (kem.) [e[d]fast kitt; dy, smuts.
lutóso a., smutsig, dyig.
lùtta se lotta.
luttáre vn., klaga, sörja, gráta ; brottas,
kämpa.
lútto sm., sorg. bedröfvelse ; sorgdräkt,
-kläder, -färg, -tid.
luttóso se luttuoso.
luttuosaménte adv., med sorg, bedröfvelse,
sorgset, sorgligt,
luttuóso a., sorgsen, ledsen, bedröfvad;
sorglig, ledsam, bedröflig,
lutulénto a., smutsig, dyig.
M.
m sf., o. sm., bokstafven m; V. M. {Vostra
Maestá), E[de]rs Majestät; LL. MM.. Deras
Majestäter.
Ria konj., men, utan ; dock, likväl ; v— peró,
r* tuttavia, f pure, likväl, dock, i alla
fall; non solo non è avaro, t* è prodigo.
det är så långt ifrån att han är snål, att
han till och med är slösaktig ; [c/te] / visst
ickel åh nejl aldrig i världen 1
ma’ se mai.
macábra (danza) sf., dödsdans,
macácco sm., (zool.) ett markattsläkte.
macadám sm., $ makadam ; makadamiserad
väg 1. gata.
maoadamizzáre va., makadamisera.
Macáo sf., (geogr.) stad i Kina.
måCCa sf., öfverflöd, stor mängd ; a i
öfverflöd, rikligen; gratis, för intet.
Maccabèo sm., (bibi.) Mackabeus.
maccáo sm., en sorts kortspel,
maccaréllo sm., (zool.) makrill,
maccheronèa sf., poetiskt stycke i
makaro-nisk stil.
maccheróni sm. pl., makaroner;
makron-gryn ; più grosso che t acqua dei , F
ärke-dum.
maccherónico a., (litter.) makaronisk.
mácchia sf., [smuts]fläck ; lefverfläck, fräkne;
fläckighet; skamfläck, klick; fel, lyte; (äfv.)
snår, häck ; [busk-, små]skog ; dell’occhio,
hvit fläck på ögat; gettarsi alla fly till,
gfimma sig i skogen; bli röfvare; alla
förstulet, i hast.
macchiácoia sf., ful fläck,
macchiaiuólo sm., en som uttager fläckar,
macchiare va., nedfläcka, -smutsa, -söla,
-stänka; orena, befläcka; (mål.) skissera,
Italiensk-svensk ordbok.
göra utkast till. fläcka ned sig &c.;
bli fläckig &c.
macchiato a. o. pp., fläckig, smutsig, oren
&c.
macchiétta sf., liten fläck; liten skog;
modell [i vax 1. lera] ; è una bella , (fig.)
det är en lustig kurre, en rolig typ.
macchiettáre va., göra fläckig,
mácchina sf., maskin, maskineri, mekanism,
verk, inrättning; driffjäder; [mekaniskt]
verktyg; (fig.) konstgrepp; stor, ståtlig person;
stor byggnad ; idraulica, vattenverk ; t*
a vapore, ångmaskin; pneumatica,
luftpump ; per (da) cucire, symaskin ;
per cuocere, fotogen-, spritkök ; da caffè,
kaffekokare, »kök ; fatto a f, maskinsydd,
-väfd, etc.; la umana, människokroppen,
macchinále a., maskinmässig, mekanisk;
maskin-.
macchinalménte adv., maskinmässigt,
mekaniskt.
macchináre va. o. vn., stämpla, anstifta,
hopspinna, anlägga,
macchinatóre sm., macchinatrice sf.
anstiftáre, tillställare; stämplare, intrigmakare.
macchinazióne sf., stämpling, anslag, intrig;
(i pl.) ränker,
macchinismo sm., maskinväsen, maskineri,
mekanism.
macchinista sm., mekaniker, mekanikus;
(teat.) maskinist, maskinmästáre,
macchinóne sm., stor maskin, stor byggnad
&c. (se macchina).
macchióne sm., tjockt busksnår.
macchló80 a., fläckig, spräcklig,
macchiúccia sf., liten fläck,
mácco sm., bönvälling; bottensats i bläck;


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free