Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - I - infistolire ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Infistolire vn. o. ~si, (läk.) urarta till fistel;
(fig.) bli förhärdad [i lasten].
Infittire vn., bli tjock, tat. tätna, tfockna.
Infiammatório a., inflammatorisk.
inflazióne sf., se enfiamento; (fig.) högmod,
öfvermod.
Inflessibile a.. oböjlig; obeveklig, fast.
Inflessibilitá sf., oböjlighet, obeveklighet.
Inflessibilménte adv., oböjligt, obevekligt.
inflessióne sf., böjning [inåt]; tonfall ; (gram.)
böjning.
Inflésso a. o. pp.. (bot.) böjd inåt.
Inflèttere va., böja inåt, kröka. — vn. o.
—Si, böja sig inåt, kröka sig, bryta sig.
Infliggere va., på-, ålägga, ådöma [ett Straff];
gifva.
Inflizióne sf., ådömande af [kropps]straff.
Influénte a., som in-, påverkar ; inflytelserik.
— sm., tillflöde, biflod.
Influènza sf., inflytande, inflytelse, [in-, på-]
verkan; anseende; (läk.) influensa.
InfluetTZáre va., inverka på, påverka;
lasciarsi —, låta inverka på sig.
Inflüere, Influire vn., inflyta, inverka;
utöfva inflytande, ha inflytande ; bidraga,
medverka; utmynna.
InflúsSO sm., inflytande, inflytelse, inverkan;
anseende ; utmynnande ; (läk.) epidemi.
Infooagióne sf., Infooaménto sm.,
antänd-ning, brand; glödgande; (fig.) eld, låga,
ifver, hetta.
Infooáre va., antända; glödga; (fig.) elda,
upptända, lifva, ~si, antändas, fatta eld;
glödgas, bli eldröd.
Infocáto a., upptänd, brinnande;
rödglöd-gad, eldröd; — di collera, röd i synen af
förargelse.
Infognársi vr., fastna i gyttja 1. dy; (fig.)
sjunka ned, fördjupa sig, hängifva sig åt.
Infollire va., göra tokig. — vn., bli tokig.
infoltársi vr., infoltire fvn., bli tjock, tat,
tjockna, tätna.
Infondáto a., utan grund, ogrundad,
grundlös.
Infóndere va., infundera, slå I. gjuta [hett]
vatten på ; öfversvämma; (fig.) ingjuta,
meddela, bibringa, ingifva, ~si, utgjuta sig,
mynna.
Infondiménto sm., begjutning, infusion ; (fig.)
ingifvelse.
inforcáre va., sticka gaffeln genom, taga på
gaffeln ; sätta sig grensle på, rida, bestiga
[en häst]; hänga [i galge]; — la scuola,
skolka skolan.
inforcáta sf., en gaffel full.
inforcatúra Sf, skrefvet på människans kropp.
Informáre va., ge form åt, forma, dana,
bilda, gestalta; formera, modellera;
underrätta, upplysa. lämna upplysning om. —
vn., (jur-) anställa rannsakning, rannsaka (i
brottmål), ~si, underrätta sig, göra sig
underrättad, höra sig före, taga reda (di
på), göra efterfrågningår.
Informativa sf., (jur.) undersökning,
rannsakning, vittnesförhör.
informativo a., som lämnar upplysningar;
processo —, rannsakning, undersökning.
Informatóre sm., informatrice fsf., som
lämnar upplysningar ; rapportör ; referent ;
spejar?.
Informazióne sf., undersökning;
underrättelse, upplysning, förfrågan, efterfrågning;
rannsakning; referens.
Infórme a., oformlig; vanskaplig, vidrig.
Informeménte adv., på ett oformligt, van-
skapligt sätt.
Informlcolaménto sm., stickande, krypande
i huden.
Informiooláre, Informicolire vn. krypa,
sticka, moria i huden.
Informitá sf., oformlighet.
infornaciáre va., satta, lägga in i ugnen.
Infornaoláta sf., en ugn full ; (fig.)
uppsatt-ning.
Infornapáne sm., bakspade, grissla.
Infornáre va., sätta in i ugnen; stoppa in;
e fossi allo — il pan goloso, tillfället gör
tjufven, ~si, inlåta sig, ge sig in,
intränga.
Infornáta sf., en ugn full ; ett bak ;
uppsättning ; (fig.) på en gång utnämnda personer
till samma sysslor 1. utmärkelser.
Infornatóre sm., bagare.
Infortire va., stärka, göra stark[are], — vn.,
börja surna, bli sur.
infortunáre vn., £ lida skeppsbrott,
infortunataménte adv., olyckligtvis,
infortunáto a., olycklig.
Infortùnio sm., olycka, missöde,
olyckshändelse.
Inforzáre va., stärka, styrka, göra starkare.
— vn., börja surna, bli syrlig, sur. ~si,
bli stark[are].
inforzáto a. o. pp., stärkt, styikt ; sur, syrlig,
infoscaménto sm., förmörkande ; dunkel,
infoscáre va., skymma ; förmörka. — vn. o.
~si, fördunklas, skymma ; bli matt ; mulna.
Infossaménto sm., fördjupning ; håla,
ihålig-het, grop.
infossáre va., nedgräfva. ~si, bli ihålig,
urhålkad.
infossáto a., [i]hålig ; insjunken ; avere gli
occhi infossati, vara hålögd.
Infra prep., [i]bland ; [e]mellan ; efter ; under,
infracidaménto sm., röta, förmultnande,
infracidáre va., röta, göra, att ngt ir.urknar,
multnar, ruttnar; genomblöta, göra
lung-våt ; (fig.) uttråka, uttrötta, göra utledsen.
— vn. o. ~si, ruttna, murkna, multna;
bli genomblöt, lungvåt.
Infracidatúra sf., röta, formultnande.
infracidire, infradiciáre se infracidare.
infrågnere m. fl., se infrangere, etc.
infraliménto sm., försvagande, afmattning,
kraftlöshet.
Infralire va., försvaga. — vn., försvagas, bli
svag, förlora krafterna.
Infra[m]méssa</b> sf., infra[m]mésso</b> sm.,
mel-lankomst, bemedling; mellanrätt;
mellantid.
infra[m]méttere va., lägga, ställa 1. satta
emellan, förmedla, ~si, lägga sig
emellan, uti, träda emellan.
inframmischiáre va., inblanda, röra ihop;
intrassla.
infrancesáre, Infranoiosáre va., förfranska.
—Si, bli fransk; p fä venerisk sjuka.
Infrángere va., krossa, sönderbryta, krama,
stöta sönder; (fig.) bryta emot, üfverträda,
kränka. «•’Si, bryta sig, krossas, bryta».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
