Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - G - Giosafat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dizio, il — estremo, yttersta dagen ; al
cadere del —„ vid nattens inbrott; vivere di
— in —, lefva för dagen, af sin dagliga
arbetsförtjänst; il — innanzi, föregående
dag; il — dopo, följande dag; a’ nostri
giorni, i våra dagar, i vår tid ; al — d’oggi,
nu för tiden ; ai miei giorni, på min tid ;
un —, (äfv.) en gång, fordom ; tutto il santo
—, hela [gudslånga] dagen; mettere a {al)
—, underrätta, upplysa ; essere a —, star in
—, hafva reda på, vara inne i ; giorni
magri, dagar, då kat. kyrkan ej tillåter
ä-tande af kött ; giorni neri, stränga
fastedagar; a —, genombruten; a giorni, om
några dagar, inom kort ; l’altro —, här om
dagen ; — per —, dag för dag ; — e notte,
natt och dag.
Giósafat, Giosafåtte sm., (bibi.) Josafat.
Giosía sm., (np.) Josias,
gióstra sf., lansbrytning, spärridning, dust,
ringränning; fäktning, strid; täflan;
karusell; (fig.) streck, spratt, puts.
giostráre vn., bryta lans, rida spärr; fäkta,
strida ; täfla ; stryka, ströfva omkring. —
va., öfverraska; föra bakom ljuset,
giostratóre sm., lansbrytáre, dustrännare.
Giosuè sm., (np.) Josua.
Giótto sm., (hist.) florentisk målare (1276—
1336).
giovaménto sm., hjälp, bistånd ; lindring.
lättnad; nytta, fördel, gagn.
giovanástro sm., lättsinnig yngling, odåga.
gióvane a., ung. — sm., ung man, yngling;
biträde, kontorist, bokhållare. — sf., ung
flicka, ungmö,
giovanótta sf., ung flicka,
giovanótto sm., yngling, gosse. — a.,
mycket ung.
giovanézza sf., ungdom,
giovanile a., ungdomlig, ungdoms-,
giovanilménte adv., ungdomligt
Giovanna sf., (np.) Johanna.
Giovánni sm., (np.) Johan,
giovanótta sf., ung stark flicka,
giovanótto sm., vacker ung man; stor och
stark yngling ; ungkarl,
giováre va., hjälpa, bistå, främja, gynna. —
vn., gagna, båta, vara till nytta, vara
nyttig, duga. ~si, betjäna, begagna sig (di
af) ; draga fördel (di af) ; — a vicenda,
hjälpa hvarandra,
ßiovatére sm,, hjälpare.
Gióve sm., (myt. o. astr.) Jupiter,
giovedì sm., torsdag,
giovènca sf., kviga ; liderlig kvinna,
giovènco sm., ung oxe, stut.
glovenüe se giovanile.
gioventù sf., ungdom.
giovévole a., nyttig, gagnelig, fördelaktig.
god.
gioviale a., munter, glädtig, fryntlig,
giovialitá sf., munterhet, fryntlighet.
giovialóne a., mycket glädtig, uppsluppen.
— sm., goddagspilt, »glad själ»,
gfovin ... se gio-van ...
giovinétto se giovanotto.
gira sf., (hand.) endossering.
girábile a., som kan öfverflyttas, öfverlåtas.
giracápo sm., svindel, yrsel.
gir adito sm., bulnad på fingret.
giráffa sf., (zool.) giraff,
giraménto sm., hvirfvelrörelse. hvirflande,
kretsgång, gående rundt,
svängningsrörelse ; — [di partite], uppgörelse af löpande
räkningar ; — di capo, yrsel, svindel ;
dåligt lynne ; ledsamhet, bekymmer, bråk,
trassel, förtret,
giramóndo a., kringströfvande,-strykande. —
jw., landsstrykare, vagabondi »globetrotter»,
girándola sf., (fyrv.) kringlöpande hjul ;
svängning, kretsgång; väderhane,
vindböj-tel ; omväg ; list, intrig, ränker ; nyck,
infall ; dare nelle girandole, bli tokig,
förryckt.
girandoláre vn., gå o. drifva, ströfva
omkring ; svärma, få besynnerliga infall,
girandolino sm., väderhane, opålitlig
människa.
girandolóne sm., dagdrifvare; svärmare,
fantast,
giránio se geranio.
giránte a., som svänger, går rundt, sväng-,
vänd-. — sm., (hand.) endossent.
giráre I. vn., vända, vrida sig; svänga,
snurra [rundt, omkring, om], gå rundt, rotera,
löpa omkring; rulla; vika af, taga af;
ströfva, flacka, resa omkring; vara i omlopp, i
rörelse, cirkulera ; vända ; (om vin :)
surna, bli surt ; — di bordo, vända, gå
öfver stag; — largo, aflägsna sig, gå sin
väg ; far — la testa, förvrida hufvudet på
ngn, göra ngn hufvudyr, yr i mössan; che
ti gira i hvad har du fått för infall ? la
testa gli gira, han är yr i hufvudet, det går
rundt i hufvudet på honom ; se mi gira,
om lusten faller på mig. — II. va., vända,
vrida [på], vända om[kring], rundt [-[omkring];-] {+[om-
kring];+} svänga [om]; vefva; vika, vända,
svänga om, gå, fara omkring; — il mondo,
resa kring jorden; (äfv.) resa omkring; —
una cambiale, (hand.) endossera en växel;
— danari, anvisa penningar; gifva mot ränta,
girarrósto sm., stekvändare.
girasóle sm., (bot.) solros; (min.) ett slags
opal.
girata sf., hvarf, slag, sväng[ning], tur,
omlopp ; promenad, rond, tur; (hand.)
endossering ; (spelt.) omgång kortgifning.
giratário sm., (hand.) innehafvare,
giratina sf., litet hvarf, liten tur; dare una
—, till hälften vända sig om.
giravóita sf., omlopp, gång, svängning,
snurra; (ridk.) hastig svängning; ombyte,
omsvängning; dare una —, vända sig om.
giravoltáre, giravoitoláre vn., gå omkring,
rundt, svänga; göra en tur, en sväng; bli
förryckt.
gire vn., gå ; girsi, girsene, gå bort ; dö.
girèlla sf., trissa, rull-, trisslijul ; block,
tilja; (fig.) nyck, infall; väderhane, ombytlig
person ; dare nelle girelle, tala utan rim o.
reson, bära sig dåraktigt åt, bli förryckt,
girelláio sm., trissmakare; (fig.) väderhane,
girelláre vn., stryka, ströfva omkring; gå o.
drifva, gå sysslolös.
girellonáre vn., gå o. drifva, flacka
omkring.
girellóne sm., dagdrifvare ; landstrykare ;
andar —, drifva, stryka, ströfva omkring.
gì étto sm., liten tur, litet hvarf, liten sväng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
