Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - G - gammautte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gammautte sm., (kir.) operationsknif.
galmjmürra sf.. en sorts kjortel,
gána sf., stor lust, åträ ; di [buona]
gärna. med nöje; di mala ogärna,
ganáscia sf., käk, käft; 0 klo, läpp,
knip-tang ; dimenare le ganasce, äta glupskt ;
låta muta sig.
ganascióne sm., örfil,
g an C ; åta sf., tag med krok; fasthakande,
gancio sm., krok, hake; häkta, spänne;
kråk-fötter.
g år, « a sf., gångart; malmgäng.
Gange rm., (geogr.) Ganges.
gangheráre va., fasthaka, häkta ihop ; förse
med gängjärn.
gangherèlla sf., gang eréilo sm., hyska,
gánghero sm., häkta, hake, spänne ;
gångjärn ; dörrhake ; stáre in {nei) gangheri,
bibehålla fattningen ; fare un vika om
hörnet ; fatto a gangheri, besynnerlig,
underlig ; uscire di (dei) gangheri, essere
fuori dei gangheri, blifva topprasande,
vara utom sig
gánglio sm., (anat.) ganglie, nervhylsa,
gángola se abbadia.
g angolóso se glanduloso.
gangren... se cancren...
Ganimède sm., (myt.) Ganymedes; sprätt,
fruntimmerskarl,
gannire vn., gnälla, tjuta.
1. gånza sf., (utt. med tonande z), älskarinna.
2. gånza sf., (utt. med tonlöst x), slejf,
snöre, träns, gans ; ögla, snara.
ganzáre va. o. vn., kurtisera,
g >r zerino sm., fruntimmerskarl,
gánzo sm., älskare.
gára sf., täflan; täfling[sstrid] ; *»> musicale,
musiktäflan ; a i kapp, täflingsvis ; fare
a andare a täfla,
garánte sm. (a.), ansvarig [person];
borges-man ; löftesman ; sagesman ; stáre ~ per,
stå i borgen för.
garantire se abbadia.
garanzfa sf., garanti ; borgen, säkerhet,
garánzia sf., (bot.) krapprot.
garbáccio se sgarbo.
garbare I. vn., behaga, vara behaglig;
passa ; ció non mi garba, det behagar mig ej,
jag tycker ej om det. — II va., förläna
behag åt.
garbataménte adv., behagligt, artigt,
förbindligt, höfligt.
garbatézza sf., behag, artighet,
förbindlighet, höflighet, älskvärdhet, vänlighet,
garbáto a., höflig, artig, väl uppfostrad,
älskvärd, vänlig, snäll ; angenäm, passande,
garbino sm., fint sätt, artighet, höflighet,
behag ; (äfv.) sydvestvind.
gárbo sm., behag; artighet, höflighet,
älskvärdhet ; fason ; rundning, bukt ; mall ;
persona di belefvad, höfvisk person ;
uomo di hedersinan ; persona senza ~,
rå, obelefvad, ohyfsad karl ; rispondere
senza svara ohöfligt, snäsigt,
garbúglio sm., oordning, oreda; röra;
förveckling,
garbuglióne sm., krångelmakare.
Gårda (Il Lago di), (geogr.) GardasJön.
gardènia sf., (bot.) gardenia.
gareggiaménto sm., täflan.
gareggiare vn., tafla,
gareggiatóre sm., medtaflande.
garétta sf., ⚓ skyllerkur; se äfv. följ.
garétto sm., knäveck; has.
gargaglláre se gorgogliáre.
garganèlla (bere a), stjälpa i sig [vin o. d/|
Gárgano sm., (geogr.) berg i Italien,
gargarismo ~.. gurglande, gm-güug; gur-
gelvatten.
gargarizzáre va., gurgla, skölja,
gárgia sf., (zool.) gäl [hos fisk.]
gårgo listig, slug.
gargone sm., listig, slipad person, räf.
gargótta sf., sämre serveringsställe ;
sylt-krog.
garibaldino a. (sm.), garibaldin[sk].
gáro sm., saltvatten, -lake.
garofanáre va., gifva smak 1. lukt af
kryddnejlika åt.
garofanáia sf., (bot.) nejlikerot.
garofanáto a., som doftar af nejlika ; viola
garofanata, nattviol,
garófano sm., (bot.) kryddnejlika ; nejlika.
Garónna sf., (geogr.) Garonne.
garontciáre va., knuffa,
garóntolo sm., puff, stöt, knuff,
garoséflo sm., karusell,
garóso a., grålsjuk, stridslysten,
garriménto se garrito.
garrire vn., pipa (om fåglar) ; skrika, ropa,
väsnas ; gräla, banna, träta, tvista. — va.,
gräla på, förebrå,
garrito sm., pipande, skri ; rop ; förebråelse,
bannor.
garritóre sm., en som piper, skrikare ; gr.il-
makare.
garrulitá sf., prat, sladder, pladder, skvaller.
gárrulo a., sladderaktig, pratsjuk.
gárza sf., (zool.) tofshäger; gas, flor; (äfv.)
gans, träns, spets,
garzáre va., ⚓ rugga [kläden],
garzatóre sm., klädesruggare.
garzata ra sf., 0 klädens ruggning,
garzèlla sf., ⚙ ruggningsverktyg.
gárzo sm., ø klädens ruggning ; karda,
häckla; dare il rugga [kläden],
garzóna sf., [bond]piga.
garzonato sm., handtverkslära ; lärotid,
garzoncéllo, garzoncino sm., ung ~ e
liten gosse,
garzóne sm., gosse, yngling ; ungkarl d
tjänare; bonddräng; gesäll, lär] i i t 1
betjänt.
garzonecjgiáre vn., växa upp, bli y, J
garzuólo sm., hufvud (på kål); en sort fin
hampa.
gas sm., gas, -lysning ; mandare al p
ge hin.
gasificáre va., förvandla till gas. <~si,
antaga gasform,
gasificazións sf., förvandling till gas.
øasiförrriö a., gasformig,
gasista sm., gasarbetáre,
gasó metro sm., gasmätáre, gasverk»
Gasparo sm., (np.) Kasper.
gasGSO a., gasartad ; [acqua] gasosa, kolsyrad!
vatten, sockerdricka.
gassaiuólo sm., gasarbetáre; lykttändarn
gásse se gas.
ga8SÓSO se gasoso.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
