Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - F - fonda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fónda sf., börs, pung ; ficka ; slunga ; mängd,
öfvermätt ; della pistola, pistolhölster.
fondacáìo sm„ butikägare,
fondáccio sm., bottensats; dr ägg; liten,
dålig butik.
fondachiére sm., butikägare, köpman,
fóndaco sm., [klädes]handel ; förrådshus;
myckenhet, öfverflöd,
fondamentále a., väsentlig, grund-,
fondamentalménte adv., i grund,
fondamentáre se /ondare.
fondaménto sm., grundval, -mur, grund;
(fig.) skäl, orsak, anledning; i
fonda-menti 1. le fondamenta, grunden ; första
grunderna till en vetenskap,
fondáre va., grunda, grundlägga; lägga
grundvalen till ; stifta, anlägga, inrätta ;
stödja, fota. si, grundas; bli fast, stärkas;
grunda sig, stödja sig, räkna på.
fond áta sf., bottensats i vin.
fondataménte adv., på goda grunder, med
rätta.
fondatézza sf., grundlighet.
fondáto a., fast, säker, viss; grundad;
befogad, berättigad ; bevandrad, hemmastadd;
nell’inverno —, midt i vintern,
fondatóre sm., fondatrice sf,
grundläggare, stiftáre, -arinna.
fondazióne sf., grundläggning; grund[valj;
stiftande, stiftelse [fond],
fondeggiáre vn., £ ankra, lägga sig för
ankar.
fondéllo sm„ bindstycke [på klistir] ;
knappform.
fondénte sm., $ smältningsmedel, fiuss.
fóndere va., smälta; gjuta, stöpa; [-[upp]lö-sa;-] {+[upp]lö-
sa;+} låta sammansmälta, införlifva ; förslösa,
förströ, -skingra. <~si, [bort]smälta ;
smältas ; försvinna ; uppgå (in i),
fonderia sf., smälthytta ; gjuteri.
fondiário a., jord-, grund-, fastighets-; la
fondiaria (ss. subst.), grundskatt,
fondibile a., som kan gjutas, smältas,
fondiglio, fondigliuólo, fondime sm.,
bottensats, bottenfällning,
fóndita sf., smältning, gjutning,
fonditóre sm., gjutáre, smaltáre; (fig.)
slö-sare.
fóndo I. a., djup ; tät. — II. sm., djup, -lek,
-het, botten ; grund ; baksida, -stycke, -säte;
fond; undre, nedre, inre, bakre delen af
ngt; bottensats, -fällning; grundfond,
kapital ; jordagods, jordegendom, besittning;
(mest i pl.) reda penningar, kontanter ;
varulager, förråd; buono, cattivo —, & god,
dålig ankargrund ; fondi pubblici, allmänna
fonder, statspapper; a — perduto, mot
lif-ränta ; — di cassa, tillstånd i kassan ; fondi
di magazzino, kvarvarande lager ; basso —,
grund[t vatten]; andare a —, gå i sänk,
till botten; (fig.) gå till grunden [i ensak];
mandare a —, sänka, skjuta i sänk; dar
—, i, lägga sig för ankar, ankra; pigliar
—, kasta ankar ; dar — alla roba, förbruka,
konsumera ngt; in —, i grunden, i själfva
verket ; sino in —, till botten ; till det
yttersta ; in — in —, i alla fall ; när allt
kommer omkring; likväl; nel — dell’inverno,
midt i vintern,
fondata V" (kok-) ostlåda ; gjutning.
fonètica sf., fonetik,
fonètico a., fonetisk, ljudenllg.
fónica sf., akustik,
fónico a., ljud-,
fonógrafo sm., fonograf,
fonologia sf., ljudlära.
fonómetro sm., ljudmätáre,
fontále a., ursprunglig, ur-, — sm., källa. v
fontána sf., [spring]källa ; [-]brunn ;
vattenkonst, -kastáre, -behållare,
fontanèlla, fontanétta sf., liten källa, liten
brunn ; (läk.) fontanell ; has (på hästar) ;
(anat.) hjässöppning på nyfödt barn.
fontanière sm., en som tillverkar o.
försäljer vattenbehållare; uppsyningsman öfver
vattenkastáre, -konster o. d.
fónte sm. o. sf., källa, brunn ; källåder ;
ursprung, upprinnelse, början; il sacro —,
dopfunt; tenere uno a —, al sacro —,
bara ngn till dopet, stå fadder åt ngn.
fontfcolo sm., (läk.) fontanell,
forabósco se picchio.
foracchiáre va., genomborra, -sticka, göra
hål i, på.
foraggiaménto sm., furagering.
foraggiáre vn., ⚓ furagera, gå ut pá
furagering.
foraggière sm., ⚓ furagör.
forággio sm., foder, furage[ring].
foramácchie sm., (zool.) gärdsmyg,
foráme sm., litet hål, öppning,
foraminóso a., försedd med små hål.
foráneo a., hörande till advokatståndet;
utanför staden, på landet liggande, lands-;
främmande,
forapáglie se abbadia.
foráre va., genomborra, -stinga, göra hål i;
intränga,
forasièpe sm., (zool.) gärdsmyg,
forastiéro se forestiero.
foratini sm. pl., en sorts fina makaroner,
foráto a. o. pp., genomborrad med små hål,
ihålig; fördärfvad; capo —, odugling,
dum-hufvud.
foratóio, foratóre sm., ⚙ borr[järn];
stickborr; nafvarborr, nafvare; en som borrar,
fórbice sf., se följ.
fórbici sf., pl., sax; klor [på kräftor, [-skorpioner[-] {+skorpi-
oner]+} ; (fig.) envis person, tjurhufvud ; avere
uno nelle —. ha ngn i sina klor,
forbiciáio, forbiciáro sm., saxfabrikant,
-försäljare,
forblcláta sf., klipp, hugg med saxen,
forbicine sf., pl., brodersax.
forbioióne sm., metall-, bleck-, plåtsax, stor
sax.
forbire va., polera, blankskura, feja,
rengöra, rensa. #~si, göra sig ren; rengöra sig,
blifva ren, polerad; hålla sig undan (di
från).
forbitaménte adv., hyfsadt, poleradt, fint;
korrekt, vårdadt.
forbitézza sf., renhet, polityr, finhet ;
elegans, språkriktighet, korrekthet,
forbito a., fin, polerad, ren, blankskurad;
korrekt, vårdad, språkriktig, elegant,
forbitóio sm., $ polerjärn, -stål, -skifva,
forbitura sf., polering, fejning.
fórca sf., högaffel, grep; klyka; (mest i fil.)
galge; ok; skiljeväg; (fig.) grof förolämp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
