Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - D - disturare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dÌ8turár8 sa sturáre.
disturbaménto sm., [bringande i] oordning,
oreda; rubbning; oro.
di8turbáre va.,’ bringa ! oordning, oreda ;
rubba, störa, besvära ; komma olägligt för;
oroa, förvirra; afbryta, ~si, komma i
o-ordning, ur sin ordning,
disturbo sm., [bringande i] oordning;
rubbning; oro ; besvär, plåga, bryderi, obehag,
bekymmer; rubbadt tillstånd ; recáre — a,
störa, besvära,
disubbidiènte a., olydig, ohörsam,
disubbidiènza sf., olydnad, ohörsamhet,
disubbidire vn., icke lyda, ohörsamma; —
a, öfverträda, bryta mot.
disubid... se disubbid...
dlsudire vn., icke höra pl, Btsa sig icke
’höra.
disuguagllånza Sf, olikhet; ojämnhet.
dl8uguagliáre va., göra olik[a]. — vn. o.
—Si, skilja sig, vara olik[a].
di8uguåle a., olik; skiljaktig, olika stor;
ojämn.
disugualitá se abbadia.
tiisugualménte a., olika; ojämnt; på olika
sätt.
disumino a., omänsklig, onaturlig; ohöflig,
tvär.
disumáre va., uppgräfva [lik]; (fig.)
framdraga. bringa i dagen,
disumazione sf., Uppgräfvande; (fig.)
framdragande,
disunáre se disunire.
disúngere va., taga bort flottfiäcka* från.
ÖisUnlbilQ a., delbar.
disunióne sf., åtskiljande, afsöndring;
söndring, oenighet, split, missförstånd,
disunire va., taga sönder, åtskils, i sär,
åtskilja, söndra ; (fig.) splittra, framkalla
o-enighet, missförstånd emellan, —il, skilja
sig åt ; bli oense,
disunitá se abbadia.
disunitaménte adv., särskildt, åtskils, hvar[t]
för sig.
disunitézza sf., söndring, splittring, brist på
enhet, brist på likformighet.
dÌ8Ùnto a.", renad från flott[fiäckar] ; mager,
disùria sf., (läk.) svårighet att låta sitt vatten,
disuaánza sf., kommande ur bruk;
afvän-jande.
disusáre va., upphöra [med]; vänja af med.
—Si, vänja sig af [uied ngt]; komcia ur
bruk.
dj8U8áto a., obruklig; urmodig, antikverad,
gammal; ovan.
disóso sm., kommande ur bruk; afvänjande;
andare, venire 1. cadere in —, komma ur
bruk.
disutiláocio sm., odugling, dagdrifvare,
dìsùtile a., onyttig; oduglig; skadlig,
owanlig. — sm., förlust,
disutilitá sf., onyttighet ; oduglighet,
disutilménte adv., onyttigt; ofördelaktigt,
med förlust,
disvalóre v»" leke ha ngt värde, vara o-
duglig. «
disvário sm., olikhet.
dlsveláre va., aftäcka. -hölja ; (fig.) afslöja,
disvóliere va., upp-, bortrycka, -slita;
utrota.
4 — föas®
disviare va., föra vilse, af spáret, på
afvägar; afvända, -lägsna, -leda; vilseföra.
-leda, missleda ; afhålia ; beröfva kunder ;
komma att urspára. — vn., gå vilse,
afvika; urspára; komma på orätt väg ; [groft]
misstaga sig.
disvio sm., missledning, afvändande, urspir-
ning &c. (se disviáre).
di8VÌ8ceráre se svisceráre.
disvolére va., ej längre vilja.
dÌ8VÓIgere se svolgere.
ditále sm., fingerborg; [finger]tuta.
ditáta sf., [näs]knäpp ; märke, Säck [efter
fingrarna]; nypa, pris.
ditino sm:, litet finger ; ngt litet, tår, dropps»
ditirambicaménte adv., i dityramber.
ditirámbico a., dityrambisk,
ditirámbo sm., dityramb; (fig.) öfverdrifven
beröm.
dlto sm. (pl. le dita sf), finger; tå; klo5
fingersbredd ; (fig.) droppe, tår; t’/ — pol"
lice, tummen; il — grosso’, stortån; il —
mignolo, liüfingret ; avere qualche cosa su
per la (sulla) punta delle dita, sapere utut
cosa a mena — hafva ngt, kunna ngt på
sina fe in fingrar; legarsela al —, hafva eli
horn i sidan till ngn ; mordersi le dita,
bittert ångra sig; mostráre a —, peka på;
toccáre il cielo col —, vara i sjunde
himmeln 4 essere a un — di fare, vara nära,
ej vara långt ifrån att göra ; fui a un —
di non poter venire, det var bra nära. att
jag ej kunde komma,
ditola sf., fingersvamp,
dltono sm., (mus.) [stor 1. liten] tars.
ditta sf., [hande[s]firma ; [hande[s]hus.
dittamo sm., (bot.) diptam (ört),
dittáre so dettáre.
dittatóre sm., diktator,
dittatoriaménte adv., diktatoriskt,
dittatório a., diktatorisk,
dittatúra sf., diktatur.
dittério se dittero sm.
dittero a. (sm.), (zool.) tvåvingad [insekt].
— sm., (ark.) byggnad omgifven af tvenne
pelarrader.
dittici sm. pl., (ant.) dubbel [skrifjtasä ;
dödsregister,
dittongáre va., göra diftong af.
dittóngo sm. (i pl. dittonghi), diftong,
diurètico a. (sm.), (läk.) urindrifvaude [medel],
diurnáie a., daglig.
diurnista sm., extra ordinarie [tjänsteanan],
surnumerär.
diùrno a., daglig, dags-. — sm., (katj^n»
bok.
diuturnitá sf., långvarighet.
diutùrno a., långvarig,
diva sf., gudinna; diva, beromd sångers?» f
älskarinna.
divagaménto sm., tankspriddhet ; afvfieisa
från ämnet.
divagáre vn., irra hit o. dit, stryka, str/.f?!
omkring ; (fig.) prata i vädret, oredigt ;
va.-ra oredig. — va., distrahera, ~si, ftirstrJ
sig; afvika från ämnet,
divalláre vn., gå ned, nedstiga, sjunka,
divampáre vn., brinna [upp}, låga, flamma,
diváno sm., divan, [hvil]sofla ; turkiskt -su»U"
råd; samling arabiska dikter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
