Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - D - diagnosticare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
diagnosticáre va., bestämma en sjukdom
efter dess väsentliga kännetecken, ställa
diagnos,
diagnóstico a., diagnostisk,
diagonále sf., diagonal[linje]. — a., diagonal,
diagonalménte adv., diagonalt,
dialettále a., dialektisk, dialekt-,
dialèttica sf., dialektik, logik,
dialèttico a., dialektisk, logisk. — sm.,
dialektiker,
dialétto sm., dialekt, munart,
diálisi sf., (läk.) kraftuttömning ; afskiljande,
dialogáre, re, vn., samtala. —
va., framställa i samtalsform,
dialógico a., dialogisk, i form af samtal,
dialogismo sm., konsten att författa i
samtalsform, att skrifva dialoger,
dialogista sm., författáre af dialoger,
dialoglstico a., i dialogform; dialog-,
dialogizzáre vn., samtala, föra, skrifva en
dialog. — va., framställa i samtalsform,
diálogo sm., dialog; samtal,
diamantáio sm., diamantslipare, -handlare,
diamánte sm., diamant; (fig.) skatt, ädelsten;
essere di f, vara obeveklig,
diamantlno a., diamant-; hård som en
diamant, demante-. — sm., liten diamant,
diametråle <*., diametral ; linea <*>,
diameter.
diametralménte adv., diametralt; rakt midt
emot; «•» opposto [a], (fig.) snörrätt, rakt
stridande [mot],
diámetro sm., diameter; per #»», i tvärsnitt,
diámine! interj., tusan! knäfveln!
Diána sf., (np.) Diana.
diána Sf, morgonstjärna; måne; & revelj;
battere la t*, slå revelj ; (fig.) darra af
köld.
diándria sf., (bot.) diandria.
diánto a.,(bot.) tvåblommig.
diánzi adv.,[kort] förut; [just] nyss.
diápason sm., (mus.) tonvidd, omfång;
oktav; stämgaffel; tonens höjd; (fig.) ton,
anspråk.
diapénte sm. o. sf., (mus.) kvint,
diária sf., dagtraktamente; reseersättning,
diário a., daglig. — sm., dagbok; tidning
diarista sm., en som skrifver dagbok,
diarrèa sf., (läk.) diarré,
diåscola (alla) adv., f högst illa, högst
uselt.
diáscolo sm., djäfvul. — interj., för tusan 1
dia8prln0 a., jaspisartad, af jaspis.
diáspro sm., jaspis.
diástasi sf., (läk.) ledbrytning, försträckning,
diástilo sm., (ark.) [byggnad med]
kolonnställning med långa mellanrum,
diástole sf., (läk.) hjärtats utvidgningsrörelse;
(gram.) förlängning af kort vokal,
diátesi sf., (läk.) sjukdomsanlag,
diatónico a., (mus.) diatonisk.
diatriba sf., diatrib; smädesskrift.
diávola se diavolessa; alla e*>, i brådska,
på en hafs, högst illa.
diavoláccio (buón) sm., f en snäll och
beskedlig karl.
diavoieggláre vn., husera, väsnas, larma,
diavoleria sf., djäfvulsskap, 4jäfvulstyg, otyg;
elakhet, ondska.
diavolerio se diavola».
diavolésco a., djäfvulsk; högst elak; usel.
diavoléssa sf., mara, ragata, »drake»,
diavoléto sm., oväsen, stoj, larm.
diavolétto sm., smådjäfvul ; (fig.) skälm,
tjufpojke ; slyngel; papi[jott.
diavoilo se abbadia.
diávolo I. sm., djäfvul ; (fig.) förfärlig, elak
människa ; baddare, huggare; buon , f
hedersknyffel ; fare il r*, fare il ~ e
peggio, fare il a quattro, anstränga sig
på allt sätt för att vinna ngt; rasa. husera,
larma ; un ~ caccia l’altro, ondt skall med
ondt fördrifvas ; un vento del ~, en
mycket stark blåst ; avere un punto più del ,
sapere dove il tien la coda, vara slug,
listig, slipad som en räf ; far vedere il
in un ampolla, inbilla ngn ngt. — II. interj.,
för tusan i fördömdt! che ! hvad tusan !
dibarbáre, re, va., utrota ;
upprycka med roten,
dibastáre va., afsadla, taga af [klöf]sadeln.
dibáttere va., skaka, röra om, vispa ; stöta,
slå ; diskutera, debattera, dryfta ; le ali,
slå med vingarna, f~si, kasta sig af och
an, slå omkring sig; bli ond, vred,
ursinnig; klappa (om hjärtat),
dibattiménto, dibáttito sm., skakning, stöt,
rörelse ; slag med vingarna; debatt,
stridighet, diskussion ; ordväxling ;
rannsakning, förhandlingar,
dibonariaménte adv., saktmodigt,beskedligt.
diboscaménto sm., skogssköfling.
diboscáre va., sköfla, bort-, nedhugga skog,
bortrödja skog i, från [en trakt],
dibru[s]cáre va., [af]kvista [träd],
dibru[s]catüra sf., kvistning.
dibucciáre va., [af]skala.
dicáce a., bitande, skarp, satirisk,
dicastéro sm., departement,
dicåtte, dicåtti (aver), f skatta sig lycklig,
vara glad.
dicèmbre sm., december,
diceria sf., långt tal; rykte, utspridt tal;
dicerie di donnicciuole, käringprat,
käringskvaller.
dicervelláre va., taga bort hjärnan från; (fig.)
stiga åt hufvudet, förvirra, bedöfva. ~si,
bråka (bry) sin hjärna,
dicesétte se diciassette.
dicévole a., passande, anständig,
dicevoiézza sf., det passande, anständighet,
tücevolménte adv., passande, anständigt,
dichiára sf., dicliiaraménto fsm., se
dichiarazione.
dichiaráre va., förklara, kungöra, göra
bekant, upp-, tillkännagifva ; (hand.) anmäla
till förtunning, deklarera, ~si, förklara
sig ; gifva sig till känna,
dichlaratámente adv., klart; uttryckligt ;
bestämdt ; tydligt; öppet,
dichiarativo a., tjur.) förklarande,
dichiaratório a., förklarande,
tillkännagifvande.
dichiarazióne sf., förklaring; kungörande,
tillkännagifvande ; anmälan, angifning,
uppgift, bevis; utslag,
diohináre, vn., luta, slutta, aftaga, ~si, för-
ödmjuka sig ; böja, foga sig, vika.
diciannóve mkn., nitton,
diciannovènne a., nittonårig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
